Ser framåt

Jag tänker inte göra nån summering av året 2009.
Det hände bra saker, dåliga saker, men nu är det över.
Nu lägger jag 2009 bakom mig.

Istället ser jag framåt. Eller snarare, försöker vara i nuet. Inte skapa massor av förväntningar, men vara öppen för det som kommer i min väg.

Skit också!!!

Men SKIT!!!!!
Jag såg just att jag fått en p-bot på pappas bil som står härnere på gatan. Förmodligen är det städdag eller nåt sånt, för i vanliga fall tror jag man får stå. Som att det fanns nån annanstans att parkera på när de plogar så dåligt! I och för sig kanske de plogar så dåligt för att det står bilar överallt... Hmm.
Skit är det i vilket fall, för jag har absolut inte råd att betala några böter. Blir till att låna av pappa...

Nyårspimpar

Japp, julen är slut.
Ny tid, ny bloggdesign... ;)

Förberedelser

Idag lånade jag bil av fadern, för att kunna åka och storhandla till nyår.
Jäklar vad med mat det blev! Fast vi lyckades hålla oss inom budget, trots att vi inte var så noga med priserna.
Gott blir det i alla fall.

Nyårsmeny 2009:
Fördrink:
Mojito

Förrätt:
Varm chévretoast med saffranshonung och ruccola

Varmrätt:
Ugnsbakad lax med ingefära och sojaglaze,
potatisgratäng,
sallad och yoghurtsås med vitlök

Efterrätt:
Frusen pepparkakscheesecake med lime (och såna där eldsprutande saker, såklart!)

12-slagssnacks:
grön och svart tapenade
guacamole
crustader (eller vad det heter)

Och så vin och skumpa förstås.
Och singstar och wii.
Jag tror det kan funka, även utan hångel!

Plötsligt händer det!

Plötsligt blev jag riktigt jäkla hångelsugen.

Jag tror att det är ett gott tecken, för nåt sånt har jag knappt funderat på det senaste halvåret. Okej, who am I kidding... Det senaste ett och ett halvt året.
Mycket för att jag inte haft någon potentiell hångelpartner, men..

Nu blev jag sugen..

Mål till sommaren.

Nu sätter jag upp ett mål.

Till sommaren 2010 ska jag kunna gå klädd i jeans och ett linne och känna mig snygg!

Så det så!

2009 - det sjuka året

Året var 2009.

Det var ett sjukt jävla år. Verkligen.
Det känns som om jag varit sjuk hela året och det har jag ju i princip varit. Ont i magen, förkyld, trött, ont i magen, influensa, ont i magen...
Jag har suttit hemma, tröstätit och blivit tjock. I och med det har jag inte velat gå ut, inte velat dejta. Vad är det för idé när man känner sig tjock, ful och tråkig. Och trött. Alltså har jag inte bara varit sjuk, jag har varit osocial också. Kul tjej, liksom.

Men nu är det slut på det. Jag känner mig så mycket bättre nu efter operationen. Säkert mycket psykiskt, även om det nog kan påverka att ha nåt som ligger och ruttnar i kroppen.
Nu vill jag träna! Äta bra! Gå ut, ha roligt, lyssna på musik. Träffa folk. Träffa killar. Hångla!!!
Jag vill verkligen hångla.

Mitt nyårslöfte, för jodå, jag kör på dem fortfarande, är att ha mer kul.
Jag vill bli social igen.
Och jag inser att det inte kommer av sig själv. Visst, viljan finns där, men har man suttit hemma ett år blir man väääldigt bekväm. Så nu får jag ta mig i kragen och ställa mig till förfogande.

Liket lever! Wohoo!

Saker jag undrar över

Folk som skriver på msn, men som inte verkar vilja kommunicera. Såna som skriver: "hej" och sen inget mer. De tar initiativ till en konversation, men sedan lämnar de helt och hållet över ansvaret på kommunikationen till den andre.
Varför skriva över huvud taget då?

Går bort!!!

Hemma!

Jag är hemma!
Efter att ha klivit på planet ca kvart i åtta, sedan suttit i planet, på marken, i 3 timmar innan det lyfte, så är jag hemma.
Det är skönt.
För visst, jag har haft det jättemysigt i juldagarna. Lugnt, skönt, kallt ute, varmt inne. Inte ens ätit så himla mycket för mycket.
Men det där med att ha folk omkring sig. Hela tiden. Fan, jag har bott själv i 18 år, jag pallar inte mer än några dagar! Särskilt inte med släkten. Mamma och hennes sambo som konstant missförstår varann med flit, stress över småsaker, en lillebror som måste ha jämnt blodsocker så han inte exploderar... Inte hela tiden, men tillräckligt mycket för att det faktiskt är ganska skönt att vara helt själv igen.
På sommaren är det annorlunda, man kan vara ute och på längre avstånd från varandra. Nu var det 25 grader kallt mest hela tiden och ljust bara tre timmar, knappt det.

Just nu är jag allra mest glad för att jag är ledig imorgon. Och på tisdag. Och onsdag. Men mest imorrn, efter den här mardrömshemresan...

snabbloggning i juletid!

Snabbloggar lite i hemlighet, medans mamma är i duschen och de andra tittar på tv...

Julafton var en hit! God mat, trevliga människor, vilda barn och horder med julklappar. Nu är det svinkallt ute, minus 20, så man kan stanna inne med gott samvete och mysa i pyjamas.

Har massa uppslag till inlägg, men de är såklart som bortblåsta nu när jag sitter vid datorn. Jo en sak funderarde jag just över. Människor, oftast tjejer, som har bild på sig och sin partner som presbild, tex på Facebook. Vad är grejen? Slutade de vara en individ när de blev ihop? Usch, det där är jag livrädd för. Eller så är jag bara avundsjuk, vem vet.

Hoppas ni har en härlig jul alla!

Julestrul

Men!
Dumma jäkla dator som stänger av sig själv hela tiden! Dumma jäkla skrivare som helt plötsligt stannar mitt i en utskrift. Tack gode gud att jag skrev ut dagens resa först! Hemresan får jag skriva ut därborta.
Jag tror det är fläkten som är paj på datorn. Den låter skithögt och så blir datorn jättevarm. Och stänger av sig. Nu gick en USBport sönder dessutom.

Jag tar tag i det där när jag kommer hem.

Öppen fråga

Föräldrar.
Varför, VARFÖR, tar ni med er era barn ut och julshoppar dagen före julafton? Jag lovar, de tycker inte om det, jag tycker inte om det och jag tror faktiskt inte ni tycker om det egentligen heller.

Efter att jag tagit bort stygnen idag tog jag en sväng förbi jobbet och hälsade på. De satt och hade julbrunch, hur mysigt som helst. Jag fick en kryapådej-blomma och en kartong apelsintryffel. De jäklarna!
Sen drog jag upp till gallerian. Fantastiskt nog var det inte så mycket folk som jag varit rädd för, även om BR och akademibokhandeln var rätt trångbodda. Jag fick i alla fall tag i julklappar till barnen, fingerfärg och böcker, och dessutom en hel del julklappar till mig själv... En svart klänning på HM till exempel. men den kostade bara 199. Så jag köpte ett skärp med. Och leggings. Men det behövde jag. Och örhängen...

Nej, packa...

försenad julklappsstress

Insåg just att jag inte kommer undan att köpa julklappar ändå.
Barnen ska ju ha. Baaaarnen!
Vad köper man åt 3-åringar, respektive 1-åringar?
Jag funderar på fingerfärg och sen kanske nåt badskum eller nån badleksak. Orsak och verkan, liksom.
Det får ju inte vara dyrt heller, för jag är ju så snorpank hela tiden.

Billiga idéer mottages tacksamt!

hemmajobb

Jag jobbar hemma idag. Fast jag vet inte om jag får så mycket gjort.
Disciplin, det är inte riktigt min grej.
Lite har jag fått gjort i alla fall, men det går segt. Det är ju så mycket roligare att kolla facebook, bloggen, göra om mina vänner till små elf's...

Det är därför jag ryggar lite inför att starta eget. För att jag vet att min disciplin är åt helskotta. Å andra sidan kanske det skulle vara lättare om jag fick göra nåt som jag verkligen tyckte var kul och dessutom behövde göra för att tjäna pengar.

Fast just nu spelar det ingen roll. Planerna finns kvar, men ligger på is. Nu ska jag satsa på mitt nya jobb.

Fast först ska jag ta mig igenom den här jobba hemma-dagen...

Julstämning

Blev inspirerad av Katie...

Tomtens sista färd

Släden den glänser i stjärnornas ljus
Tomten stiger in med klappar i ett hus.

När han kommer tillbaka är renarna väck
kvar står bara hans julklappssäck.

Han ser sig förvirrat om efter djuren
Då ser han två skyltar som sitter på muren

På den ena det står Securitasvakt
På den andra: de djur som står här går till slakt

Tomten tänker "otur som fan
av alla ställen att landa på Scan.

Men det kanske inte är nån fara och färde,
för de jobbar väl inte här den 24:e?

Det gör de förstår han när han hör skriken
tomten rusar in i fabriken

På ett band ser han renarna - åh vilken pärs
en efter en blir de malda till färs

Maskinen är stor, tomten slänger vanten
och svingar sig upp på kanten.

Han tar tag om den sista renens svans
det är blodigt och halt, han har dålig balans.

Han träffar maskinens roterande egg
det sista som syns är hans bländvita skägg.

Gläns över sjö och strand
Tomten säljs nu som isterband.

No more bad smell

Nu var servicekillen här.
Han vred lite på badrumsbrunnen och sa: "Så, nu är det fixat!"

Jag som var helt säker på att det var toaletten som luktade. Men de är tydligen väldigt känsliga, de där golvbrunnarna, sa han.

Hoppas lukten är borta nu då!

måndagsfunderingar

Vaknade badande i svett.
Jag gör ofta det nuförtiden. Trots att det inte direkt är varmt i min lägenhet, snarare tvärtom. Har en känsla av att det beror på medicinerna jag äter.

Jag tog i alla fall en varm dusch och fixade lite frukost. Ringde servicekillen så han kommer hit och tittar (luktar) på toaletten. Vore skönt att kunna göra något åt det.

Funderar på att köpa ett element om det ska fortsätta vara så kallt. Eller en värmefläkt. De är faktiskt inte så dyra. Men den måste vara tyst, det är viktigt.

Imorrn tänker jag jobba hemifrån, men idag är jag fortfarande sjuk. En promenad, för att sträcka på ryggen, blir det efter att servicekillen varit här. Lite disk och diverse hushållssysslor också. Måste ju byta lakan efter nattens svettningar...

Jag vill ha en ny säng. Tomten...?

Trevlig överraskning!

Kom precis hem.
Pappa ligger och snarkar på min soffa, han blev lite trött den gamle mannen. Jag vill ju inte att han ska köra i diket på väg hem, bättre att han kraschar här en stund.
Innanför dörren låg ett julkort och väntade. Ett livs levande julkort, hemgjort om jag inte tar fel. Så fint! Jag blev jätteglad. Tack söta Kira!

Hemma igen alltså. Skönt, fast jag kommer att sakna det svarta djuret. Han jamade så besviket när jag packade väskan.
Det har varit jätteskönt att hänga hos pappsen. Veta att det finns nån där hela tiden, kunna fråga om det känns konstigt i såret.. Men det är skönt att vara hemma också.

At last - me

Nämn något som gjorde dig glad igår: att större delen av familjen var samlad
Vad gjorde du kl 08 imorse: Sov
Vad gjorde du för 15 min sedan: Promenerade i snölandskapet!
Det sista du sa högt: "Japp"
Det senaste någon sa till dig: "Tar du med den in" (pappa om sin kamera)
Vad har du druckit idag: Te, kaffe, ProViva
Vad var det senaste du åt: En chokladbit från gårdagens chokladkartong
Vad var det senaste du köpte: det senaste jag betalade var mitt besök på akuten i tisdags.
Vad är det för färg på din ytterdörr: Brun
Vad är det för väder hos dig nu: Skymning och det har just börjat snöa igen
Godaste glassmaken: allt med choklad
Tror du på kärlek vid första ögonkastet: Jag gjorde det, men nu vet jag inte längre...
Sover du tungt: Nej, jättelätt.
Drömmer du mardrömmar: Inte skräckvarianter, men jobbiga drömmar om jag är stressad
Trivs du med ditt jobb: Jag hoppas att jag ska trivas bra på mitt nya jobb!
Favoritklädsel: byxor, top och nån snygg kofta
Favoritlåt just nu: har ingen som jag kommer på
Vad ser du om du tittar till höger: En sovande svart katt på en säng
Vad gör dig glad just nu: Att mitt sår inte gör lika ont och att jag inte mår lika illa som jag har gjort de senaste dagarna!
Vad ska du göra härnäst: Åka hem
Höger eller vänsterhänt: Höger.
Humör just nu: Glad, lite trött
Favoritgodis: Choklad. Alltid choklad.
Kläder just nu:Mjukisar och tröja
Sommarplaner: Jobba förmodligen, eftersom jag ska utomlands två veckor i oktober
Hur många kuddar sover du med: Tre
Spelar du något instrument: Nej, tyvärr.
Morgon eller nattmänniska: Inte morgonmänniska i alla fall!
Vad är viktigast för dig: Att vara trygg. Tror jag. Tråkigt kanske, men nödvändigt med en trygg bas för att våga testa nytt..
Är du kittlig: Ja
Snarkar du: Ingen har klagat
Stjärntecken: Vädur
Äckligaste insekten: Spindel och kackerlacka
Längtar du mest efter just nu: Att såret ska läka bra och att jag ska vara FRISK hela 2010!

Mitt vinterland...

Sällan var väl en promenad så skön och efterlängtad!

Första gången jag gick mer än 100 meter sen i tisdags. Upprätt, dessutom.
Precis nu har det slutat snöa. Små, små glimtar av blå himmel syntes i den grå massan ovanför våra huvuden. Det var så där lagom kallt, sådär att när man står stilla mer än två minuter blir det lite kallt, men rör man sig hela tiden är det alldeles lagom. Det var ganska hyfsat plogat dessutom, så vi slapp pulsa.

Känns bra att veta att den funkar, gamla kroppen. Nu ska den få gå ut och gå minsann, som bara den! Det är ju den typen av motion jag kan ägna mig åt ca 6 veckor framöver, så det ska jag banne mig göra.

Vad gillar ni min julpimpning av bloggen, förresten? :)

Men titta ut!

Jäklars vad det snöar!!!

Julstämning deluxe..

Dag 3 = illamående

Tredje dagen efter op och idag kommer illamåendet. Helt normalt, min mage fixar inte starka värktabletter nån längre tid. Det var precis likadant när jag opererat handen.
Nu har jag lagt av med de allra starkaste, håller mig till alvedon, så hoppas vi att magen återhämtar sig snabbt. Fördelen är ju i alla fall att jag inte tröstäter. Kanske kan gå ner nåt kilo på kuppen!

Igår var jag på toa och gjorde "det stora" för första gången sen operationen. Blev lite chockad när jag såg att det var massor av rött blod i det. Frågade pappa doktorn, som sa att det var normalt. Hade jag ju i och för sig kunnat räkna ut, då de varit och skurit i tarmarna. Me ändå. Det kunde de väl ha talat om innan jag åkte hem, att det kan bli så.

Fan vad glad jag är ändå, att detta blev gjort. Nya friska årtionde, here I come!!!

post-op gnäll

Alldeles precis hamnade jag i programmet Ullared på femman. Det var en hemsk upplevelse. På riktigt. Jag kommer aldrig aldrig att se en minut av det programmet igen.

Annars har jag skitont i såret och känner mig allmänt gnällig. Pappa med fru är på middag, lika bra så slipper jag vara trevlig. Ett av stygnen har gått upp, jag hoppas det inte gör nåt. Det ser tillslutet ut ändå. Jag antar att de har sytt lite inuti också, med såna där stygn som löses upp av sig själva.
Blä. Ont i såret. Ont i magen, den är alldeles spänd. Inte så konstigt, kanske, de fick tydligen rota runt lite därinne för att få ut den lilla alien. Ont i halsen av den jäkla intuberingsslangen. Ont i nacken för att jag bara kan ligga på rygg. Hatar att ligga på rygg. Uttråkad. Vill inte sitta, för det gör ont. Vill inte stå, för det gör ont. Vill inte ligga för det gör ont. Vill inte äta, har ingen direkt matlust. Jag är inte ens sugen på godis.

Ska bli jäkligt skönt när detta är över...

Min ruttna blindtarm - the story

Under lite drygt 3 års tid har jag dragits med magbesvär. Det har visat sig i många olika former. Hård i magen, lös i magen, luft i magen, kramp i magen, sur i magen… Efter några år hittade jag en förklaring. Trodde jag. IBS; Irritable Bowel Syndrome. Den innefattade ungefär alla mina problem. Gott så. Denna diagnos var visserligen kronisk, men gick att hålla i schack med bra mat och träning.

För ca ett år sen ändrades symptomen. Jag blev illamående och fick frossa. Illamåendet gick sedan över i smärtor, främst i höger sida av buken. Där kunde det ömma flera dagar efter själva attacken. När detta återkommit 2-3 gånger insåg jag att det inte var de vanliga IBS-symptomen och började leta efter en förklaring. Jag har varit på ett otal undersökningar. Gallan, njurarna, levern och magmunnen. Allting har verkat troligt, jag har känt; äntligen, nu vet vi vad det är, men så har inte ultraljuden eller skiktröntgen visat ett smack. Nu började jag nästan känna mig som en hypokondriker.

Så kom det då tillbaka, illamåendet. Min kollega nämnde precis på morgonen i måndags att ”vad skönt att du inte har haft de där magbekymren på ett tag!” Det skulle hon aldrig sagt. Besvären ökade. Jag bet ihop, jobbade, åkte hem och sov några timmar och gick sen på julfest. Jag kom hem, sov, drömde om smärtorna i magen och insåg på morgonen att det kanske var läge att göra något åt saken. Sagt och gjort, jag ringde pappa doktorn. Han låg och sov, men hans fru, doktor även hon, lyssnade på mina symptom och rådde mig att åka in till akuten.

Detta var dagen för det stora snöovädret. Som tur var kom jag in före alla halkningsolyckorna, så jag fick hjälp hyfsat snabbt för att vara SöS.

En liten roligt parantes; det skulle så klart tas ett blodprov när jag kom in. När sköterskan drog ut nålen sa hon ”ojdå, vad det blöder”. Det gjorde det verkligen. De fick stopp på det och jag fick en lite mugg att kissa i och anvisningar till ett inre väntrum. Jag hann inte mer än att gå runt hörnet så kände jag att det var något som droppade. Jag tittade ner och såg röda fläckar på golvet. Mitt blod! Det rann i flera strilar längs armen och nästan bubblade upp ur sticket. Jag gick tillbaka till disken och sa ”jag blöder lite…” varpå massor av folk strömmade dit och började stoppa blodet och torka på golvet. Det blev tydligen en snackis sen, nere på akuten.

Men magen var det ja. För att göra en lång historia kort, jag undersöktes, det konstaterades att det liknade blindtarmen, men eftersom jag haft besvären så många gånger ville man röntga. Jag blev inlagd, man satte fast en massa nålar i mig och jag åkte upp på en kirurgavdelning. Jag fick dela rum med en mycket förvirrad gammal tant. Där kom en snyggdoktor, klämde på min (tjocka) mage och sa att han tyckte att jag skulle ner till gyn först för att utesluta nåt sånt. Röntgen sköts upp och jag fick vänta i typ 6 timmar på att komma ner till gyn. Där konstaterades att allt såg bra ut. Ett litet myom, men inget som skulle kunna orsaka mitt ont. Så nu visste vi det.

Upp igen till avdelningen och tillbaka till rummet med den förvirrade tanten. Hon vaknade mitt i natten och hade ingen aning om vart hon var. Dessutom var hon mycket misstänksam mot personalen och trodde att de stoppade i henne grejer för att göra henne förvirrad. Det slutade med att jag fick sova i allrummet för att få lite lugn och ro.

Just det, till saken hörde att jag inte ätit något sen en Nutrilett på tisdagens morgon.

Lagom hungrig vaknade jag upp på onsdagsmorgonen och fick veta att jag skulle på röntgen klockan 14. Tjoho, bara 6 timmar att slå ihjäl. Nu fick jag dock byta rum, från rummet med den förvirrade tanten till ett rum med en sovande tant.

Några tråkiga timmar senare rullades jag ner till röntgen och blev instoppad i ett rymdskepp som kollade in mina inre delar.

Detta avgjorde saken.

Visst var det en retning på blindtarmen och eftersom den jäklats så länge skulle den bort. Snyggdoktorn kom in och ritade ett streck på min (tjocka) mage och förklarade att han inte skulle operera, för han skulle gå hem. Lika bra det, tänkte jag. Det är jobbigt med för snygga doktorer. Istället kom en annan doktor, som visade sig vara samma doktor jag träffat dagen innan, på akuten. Det kändes tryggt, på något konstigt sätt.

Efter bara någon timme, rekord i sjukhustid vad mig anbelangar, kom de och hämtade mig till operation. Inne i narkossalen fick jag andas syrgas och sen minns jag inte alls mycket mer förrän jag vaknade upp i något som kändes som en korridor, men som tydligen var uppvaket. Eller så var uppvaket i en korridor, vad vet jag. Jag hostade en massa, vilket inte alls var skönt, för då gjorde det ont i magen. Där låg jag ett bra tag och svävade mellan dvala och vakenhet. Jag minns att jag fick syrgas igen, genom näsan denna gång, och att de tjatade på mig att dra djupa andetag för att syresätta blodet. Dessutom kom de och kollade hur mycket urin jag hade i min urinblåsa hela tiden.

Väl uppe på avdelningen igen fortsatte de att kolla urinstatusen. Tillslut var det tydligen en halvliter, så då skulle jag få gå upp och kissa. Det gick inte. Mycket märklig känsla. Jag kände att jag var kissnödig, men det kom absolut inte en droppe. Det slutade med att de fick tömma blåsan genom en kateter, vilket inte var så obehagligt som man kunnat tro. Eller så var det bara det att jag fortfarande var påverkad av morfin och annat shit som de sprutat i mig. Jag minns att jag låg och försökte tänka på något, men att det bara kom massor av nonsensord. Jag minns att jag förundrades över det och tänkte: ”jäklars vad med morfin jag måste ha i kroppen när jag ligger och tänker så här knäppt”.

På morgonen fick jag frukost. Äntligen! Efter två dygns fasta! Aldrig har väl en Yoggi och en torr macka smakat så gott. Där jag satt i sängen med en kopp te, en bok och tittade ut på snöovädret var det till och med ganska mysigt.

Nåväl, jag fick fortsätta med kisseriförsöken och det kom igång tillslut. Den sovande tanten i rummet blev så småningom ytterligare en förvirrad tant, som försökte smita hem hela tiden. Lillebror kom och hälsade på mig och hjälpte mig slå ihjäl ett par timmar och efter lunch fick jag veta att jag skulle få åka hem.

Tydligen var det den elaka blindtarmen som orsakat mina magproblem. Jag hade något som kallas ”kronisk appendecit” typ en kronisk blindtarmsinflammation, som blossar upp lite då och då. Den här jäkeln hade dessutom krupit bak i en ficka och omgivit sig med slemhinnor, lite som ett sånt där Alienägg ni vet. Och som om det inte var nog så var den gangruös (tror jag att det heter), vilket på klarspråk betyder att den börjat ruttna. Fräscht, eller hur.

Pappa berättade att en kollega till honom haft IBS i 4-5 år. Sedan hade det visat sig att han hade kronisk appendecit, han opererades och har sedan dess inte haft några som helst problem med magen.

Jag är bara glad att jag äntligen fick veta vad det var. Att det var nåt.

Så nu är det bara att stå ut med läkningsprocessen, sen har jag ett 10 cm långt ärr att skryta med!

Tillbaka!

Jag har varit borta lite. Det är för att jag har legat på sjukhus, minsann!
Ett långt och detaljrikt inlägg kommer snart.
För er som inte orkar läsa det, så har jag opererat bort en kronisk appendicit (läkarspråk för ovanligt jobbig jävla blindtarm) och det gick bra.

Julemys

Oj vad jag har fixat och donat i helgen. Till och med julpyntat lite!
Sakta men säkert faller lägenheten på plats...

Skratt-tips!

Det här tycker jag är sjukt roligt just nu!



Visst har du alltid undrat hur videon egentligen hör ihop med sången? ;)

Återupptäckt shoppingglädje!

Inatt sov jag drygt 12 timmar, nästan utan avbrott.
Helt galet. Hoppas förkylningen ger sig nu.

Vaknade 12.30 och var seg. Sådär som man blir när man sovit så länge. Fick sms av en kompis som undrade om jag ville dra till de gamla hoodsen och ta en fika. Det ville jag.
Sen promenixade jag över till Liljeholmstorget och shoppade lite. Japp, ni läste rätt!
Jag beslutade mig för att ta lite av farmorpengarna och unna mig. Eller unna mig, jag köpte trosor och strumpor, som jag var i skriande behov av. Men, jag shoppade även två gråa koftor på HM. Koftor är något jag känt att jag har brist på i dessa vintertider. En mössa åkte med också.

Jag längtar tills jag får bättre ekonomi, så jag kan shoppa mer!!! Hade glömt hur kul det var.

En liten uppdatering

Fortfarande trött, fortfarande förkyld.
Men nu är det i alla fall fredag!

Jag fick ju pengar av min snälla farmor när hon var här. Pengar kan man ju inte bara ha, så efter att jag betalat alla räkningar åkte jag till IKEA!
Helgen kommer att ägnas åt skruvande, borrande och fixande. Och en förhoppning att rösten kommer tillbaka snart. Vi har gig på torsdag.

Anpassning till vardagen

Det har varit en sån dag idag.
Trött, förkyld som fan, det bränner i bröstet.
Allt har gått långsamt, dåligt eller inte alls.
Folk är dumma och irriterande. Och överkänsliga.
Det var skönt att komma hem, ta ett varmt bad och byta sängkläder.
Ikväll går jag och lägger mig utan glitter på kudden.

trött, nöjd och stolt

Hemma.
Sjukt trött, men glad och stolt över hur konserterna i helgen hanterats. Särskilt med en återkommande förkylning, som envisades med att dyka upp fredag kväll.
Men jag är nöjd.
Det har varit roligt. Roligt och uppskattat av publiken. Mycket beröm på de grejer jag varit inblandad i. Det gillar jag, förstås. Jag vill stå på scen jämt!
Dessutom är jag jäkligt stolt över alla smågrupper, som har gjort ett fantastiskt jobb. Vi är så jäkla bra!

Väckarklockan ringer 06.45 imorgon. Jippie... och jag har glitter överallt. Well, that's showbiz!

HATAR pengar. Eller snarare bristen på dem.

Fy fan.
Den här månaden går jag back. Jag måste låna 3000 av min pappa. Kul, när man är över 30 bast, att behöva göra så. Nej. Inte mycket.
Åh vad glad jag är att jag kom till skott och sökte nytt jobb. Nu vet jag i alla fall att jag får en hyfsad ekonomi från och med februari. Då ska pengarna tillbaks till pappa som ett skott, sen kan jag börja leva igen... Så skönt!!!

när man hela tiden vill något annat..

Jag har aldrig varit riktigt nöjd.
Jag inser att jag sökt status i hela mitt liv. Inte pengar, oh nej. Men jag har inte varit nöjd. Inte velat jobba med det jag jobbat med. Jag har velat haft ett finare jobb, något med kredd, nåt i kultursvängen. Let's face it; jag har velat bli något.
Men det kanske är dags att inse nu, att jag är något. Jag är den jag är. Jag har ett jobb i en kvinnodominerad bransch. Ett jobb som jag är bra på och som jag kan bli ännu bättre på.
Jag har ett enormt rikt musikliv utanför jobbet, där jag skördar stora framgångar, både jag personligen och hela vår grupp.
Det är bra. Det är mer än vad många får uppleva.

Jag måste inte bli något annat. Det räcker så bra med den jag är.
Jag kan vara nöjd.

Värsta slappardagen

Slappt slappt slappt.
Och skönt.
Jag sov till 11.30 idag. Det blev i och för sig sent igår, med genrepet, så det kanske inte är så konstigt. Sen är jag inte helt kry än, märker jag. Det var då en jäkla influensa att sitta i!

Genrepet gick som genrep ska och brukar. Rätt kasst, med andra ord. Så jag antar att det bådar gott inför lördagen. Bara min röst kommer tillbaka. Det blir ingefärsavkok och hunungsvatten nu fram till helgen.

Ikväll är det julbordspremiär. Julfest med jobbet. Inte personalfest, den var igår, utan med alla inblandade så att säga. Det är därför jag är ledig nu på dagen. Börjar jobba 16.30 och får väl hålla på till 22.30 skulle jag tro.

Måste prata med min chef också. Jag har ju tackat ja till jobbet jag blev erbjuden. De lade sig precis på min undre gräns vad gäller lönen och ärligt talat kan det vara svårt att få mer om jag inte vill jobba långt utanför stan. Dessutom verkar ledningen bra och seriös och de är väldigt intresserade av mina specialkunskaper.
Nu hoppas jag bara att gamla jobbet kan släppa mig den 15 januari, eller helst lite tidigare. De har ju rätt att hålla kvar mig, men hoppas de inte gör det!

Nu kaffe.

Nytt jobb!

Jag blev erbjuden jobbet!
Magkänslan hade rätt.
Nu är bara frågan vad de erbjuder i lön.
Jag vet att jag inte kommer att få det jag begärde, det såg jag på chefen när jag sa vad jag ville ha. Hoppas att de inte går alltför lågt bara. Jag har en nedre gräns, under den går jag inte, hur intressant jobbet än är. För det är mycket jobb. Och jag är värd det.

Hon ska ringa vid tretiden i eftermiddag. Håll tummarna!

Resultat!

Minus 1 kilo. Trots mens.

Dock kände jag mig så slut idag när jag kom från min andra intervju på stället jag söker jobb på, att jag köpte mig lite naturgodis. Får väl sota för det sen.

My god, vad de grillade mig idag. De frågade massa läskiga frågor, bland annat varför jag inte lämnat min förra chef som referens. Det var ju för att vi kom ihop oss precis när jag slutade där, vilket jag berättade. känns ju sådär att berätta att man bråkat med chefen, men det är lika bra att tala sanning. Det var tre år sen och om de tycker att jag verkar bra får jag nog jobbet ändå. Så får vi se om jag tar det. Lite beror det på lönen.

Det kommer bli rätt så tufft. En helt ny verksamhet, massor av chans att sätta sin prägel, men samtidigt en massa jobb för att få det att funka.

alla gör samma lika!

Idag läser jag runt på bloggar och inser att nästan alla har städat. Adventsstädat. Dessutom har nästan alla druckit glögg, ätit pepparkakor eller lussebullar och myyyyyyst.

Och det har jag med!
Haha. Jag lade upp det rätt snyggt där va? Verkade lite som om detta skulle bli ett sånt där hånande "alla gör likadant"inlägg?

Och det är klart att alla gör likadant, men det är ju det som är lite mysigt med advent!

Jag passade på att bjuda kvartetten på glögg och lussebullar när de kom. Det är bra med kvartetten, man kan göra de där familjegrejerna som man inte kan göra annars för att man inte har nån egen familj.

Förresten funderar jag på att skaffa katt igen.

Hunger

Jag är hungrig!!!

Jättehungrig. Men jag har inga kalorier kvar, så det är bara att dricka vatten.
Nästan så jag vill gå och lägga mig och sova bara så det ska bli morgon och jag kan få äta frukost...

Planerad sovmorgon

Snart fredag, snart helg. Skönt, trots att vi har heldagsrep på lördag. Bara att ladda tålamodsreserven, det lär behövas... 60 körsångare (varav ca 25 st gubbar i 65årsåldern), två solister, en stråkkvartett och en pianist som ska regisseras till en och en halv timmes väloljad julshow...
Det märkliga är att det alltid blir bra när det väl är dags.

På söndag får jag i alla fall en sovmorgon innan det är dags för nästa rep. Det är dessutom hemma hos mig. Skönt, men jag måste komma på nån kul mat att bjuda på. Vi äter ju nästan alltid söndagmiddag ihop efter repet.
Några förslag?

Det är skönt när det vänder

Vad skönt det är när något man trodde skulle bli jobbigt och tröttsamt visar sig bli roligt och energigivande!
Precis så var det idag, men det kanske ni redan gissat.

Stämrep hemma hos mig. Mail efter mail under dagen; jag orkar, hinner, kan inte... Tills slut var vi bara hälften och inget av det jag planerat gick att genomföra. Så det var bara att tänka om. Vända på en femöring, skulle man kunna säga.
Och så blev det bra. Mysigt, roligt, givande. Sånt gillar vi.

Annars har jag ont i ryggen. Det är massagestolens fel. Vi har skaffat en sån på jobbet och jag har legat i den två dagar. Det är jätteskönt när man ligger i den, men nu gör det ont. Undrar om det är spänningar som löses upp? Eller bara knådat på fel ställen?
Skulle kunna vara spänningar också. Jag berättade för kollegorna idag. De blev ledsna, men glada för min skull, för att jag kommit till ett beslut. Kändes lite konstigt, men nu vet de. Nu är det bara resten av företaget... Jag tar det sen. Orkar inte innan julfesten, då blir det bara massa snack om det och det vill jag inte. Jag har liksom ingen lust att upprepa mig 50 gånger...

Förresten, nu har chefen på jobbet jag vill ha börjat ringa referenser. Det måste väl vara ett gott tecken?

men...

Vid närmare eftertanke offrar jag promenaden för städning, med tanke på att det kommer hit en massa folk imorgon.

Over and done

Jag gjorde det.
Jag sa upp mig.
Och det blev inget drama. Jag behövde inte förklara mig in absurdum, eller stå till svars för något.

Det är skönt att ha det gjort. Det ger mig dessutom lite eld i baken att hitta något nytt.
Imorgon kommer nästa pärs, att berätta för kollegorna. Men det löser sig.

De var som att något släppte ändå, för nu har jag skitont i höger axel. Jag har förmodligen gått och spänt mig. Ska ta en kvällspromenad sen och ett varmt bad, så blir det nog bättre.

Nu jäklar!

Imorgon är det dagen D.
Jag ska säga upp mig.
Måste erkänna att jag är lite nervös.

Önska mig lycka till!

Men den här gången då!!!

Usch, jag har verkligen slappat till mig nu när jag har varit sjuk.
Insåg just att det är två veckor kvar till andra advent, vilket innebär två veckor till julkonserten. Jag får panik! Inte över alla sånger jag måste kunna, utan över mitt utseende.
Med början imorgon blir det nu operation späkning, i alla fall till andra advent. Sen kan jag vara "vanligt" nyttig. Tillbaka till ursprungsplanen; pulver på morgonen, nyttig lunch och sen fruktsallad eller havregrynsgröt till kvällen. Samt en timmes motion per dag. Det får jag nästan gratis bara jag promenerar hem från jobbet.

Ikväll äter jag naturgodis och cheddarpopcorn och låtsas att det inte är så farligt... Imorgon börjar allvaret!
Snälla håll tummarna för mig!
Jag tror jag ska plåga er med resultaten, för att hålla min motivation vid liv... Står ni ut med det?

Nu struntar jag i Transformers, som börjar på fyran, och kollar på "En Shopaholics Bekännelser".
Såg förresten på nåt debattprogram där man diskuterade att svenskarna konsumerar mer än nånsin, trots ekonomisk kris. Där satt en dryg snubbe och menade på att shoppingberoende, det finns inte. Det är ju bara att inte köpa. Seriöst, känslan när man köper nåt man verkligen vill ha eller gör ett fynd... Det är ju en adrenalinkick. Klart man kan bli beroende av den. Herregud, naiva människa...

känd från TV

Sitter och segar bort fredagkvällen framför IDOL och nu då Cirkus Möller. För övrigt ett oerhört pinsamt program.
Men.
De brukar ha en återkommande sketch (eller i alla fall var den med den enda gång jag tidigare sett programmet) där två snubbar sitter på en sunkkrog och snackar med en kändis som råkar komma in.
Jag kan härmed meddela att den sunkkrogen ligger här i Såsen, bara ett stenkast från mitt ljuva hem!

Som om det vore nåt att skryta med...

Gör som Smurfan!

tankar om dop

Imorgon ska jag på dop.
Folk spottar ur sig ungar till höger och vänster nu för tiden. En bekant till mig fick precis sitt tredje barn och hon är 27 år.
Fast det kanske inte är så ungt? Det är bara det att jag är 35 och har bara de senaste åren överhuvudtaget börjat fundera på att barn kanske är något som skulle kunna funka, nån gång.

Samtidigt har jag flera väninnor som vill ha barn, vill det mer än något annat, men det går inte.

Ironiskt det där.

Jag har aldrig varit med barn. Jag har faktiskt aldrig slarvat. De fåtal gånger jag har haft oskyddad sex har jag alltid tagit dagen efter-piller, till och med i mitt senaste, riktigt seriösa, förhållande.
Så vad vet jag? Jag kanske inte ens kan bli gravid?

I vilket fall är det lite märkligt när folk omkring en börjar bilda familjer. Förmodligen för att jag är så långt ifrån det där familjebildandet just nu, i mitt singelskap. Men jag vet också att det där kan ändras snabbt. Så kände jag innan mitt ex också, men när jag väl träffade honom hade jag gärna flyttat ihop på en gång. Vi började faktiskt prata barn också. Tack och lov att det inte blev så...

Nåja, dop var det. Doppresent. Skitirriterande. Jag är pank och vad fasen köper man till en 7-månaders? Jag vägrar att köpa silverbestick! Tur för mig, en kompis undrade om jag ville vara med på hennes present och det tackade jag snabbt ja till. Vi bestämde oss för att försöka hitta ett fint hänge med en smaragd, ungens månadssten. Min kompis skulle handla, så jag får väl se imorgon vad det blev.

Om jag får barn ska de i alla fall inte döpas. Namnfest, javisst, men inget snack om en gud jag inte tror på. För det gör jag inte, inte kyrkans gud i alla fall. Jag har mina egna funderingar om det där.
Själv är jag inte döpt. När prästen i Västra Frölunda fick höra att "barnets far och mor" inte var gifta vägrade han att döpa oäktingen. Min mamma begärde snabbt blanketter för utträde ur svenska kyrkan istället. Så kunde det gå till på det glada 70-talet!

friska tankar

Jag vill bli frisk nu.
Inte bara från influensan, jag vill bli frisk och må bra. Jag vill orka.
Så jag tänker se till att göra det. Nytt jobb, lite mer pengar i plånboken, komma igång med träningen, det är mitt egenhändigt utskrivna recept. Och roliga saker. Aktivering.

Apropå ingenting, jag vägde mig häromdagen. Trodde ju att jag gått upp allt som jag gått ned, men si, det var inte fallet. 2,3 upp, så nu är det bara att ta nya tag.

Viktklubb, here we go again...

Jag har bestämt mig

Jag har bestämt mig.
På måndag säger jag upp mig. Utan jobb, utan säkerhet (fast att jag inte skulle få ett jobb inom rimlig framtid är osannolikt).
Men grejen är att jag har bestämt mig. Jag ska inte vara kvar och då känns det så falskt att inte säga något när min chef pratar om framtiden, planerar inför våren och allt...
Jag fixar inte det.

Igår var jag, trots min envisa influensa, på en intervju. Ett mycket intressant jobb. Det handlade om att vara med och bygga upp en verksamhet, något som skulle vara så roligt. Jobbigt, visst, men roligt. Att kunna få påverka redan från början. Jag har gjort det en gång, men det var när jag var alldeles färsk i branschen. Lite skillnad nu, 13 år senare. Jag gillade chefen också. Så mycket att jag t o m berättade lite snabbt om min depression. Naturligtvis visade det sig att hon också haft en. Förvånande - nej. Hoppas att jag blir aktuell.

Fast just nu är jag ganska låg igen. Jag märker att jag blir det när jag inte träffar folk. Jag blir osäker på att folk verkligen gillar mig. Och så saknar jag att sjunga och att träffa alla där. Jag vet att jag är borta för att inte riskera att smitta ner dem, men jag känner mig ändå som en svikare. Kanske ska försöka trotsa hostan och ta en promenad, det brukar kännas bättre efter det.

gnäll

Vansinnigt.
Sämre igen. Skulle med facit i hand inte jobbat igår.
Var ju dessutom tvungen att åka in med bilen på morgonen. Kom hem igen vid 8.30, somnade och sov till 14.30. Och nu är jag trött igen.
Tycker synd om mig själv och äter glass. Lättglass, men ändå.
Hatar mig själv för min dåliga karaktär. Jag rör ju inte på mig heller, eftersom jag hostar så fort jag överhuvudtaget har ögonen öppna.

Japp, det är officiellt väldigt synd om mig!

fast det hade varit skönt att vara hemma en dag till...

Jo, jag fixade att jobba idag.
Fast jag åkte hem lite tidigare. Och tog bilen hem, vilket borde innebära att jag kan åka lite senare imorgon.
Det gick ju inte helt smärtfritt att jobba, det kan jag ju säga. Jag kände mig snurrig och till råga på allt började den gamla värken i höger nederdelen av magen sätta in. Efter jobbet hann jag hem en snabbis innan jag åkte iväg på ett möte. Lyckligtvis lyckades jag tigga till mig skjuts hem sen, så jag var hemma vid halvtio.
Gissa om jag längtar till imorgon kväll! Ingenting planerat, bara jag och soffan...

Jobba jobba jobba

Imorrn ska jag gå och jobba.
Är jag frisk?
Nja, jag hade nog gärna stannat hemma en dag till. Men i så fall måste jag ha ett sjukintyg. Det känns besvärligt. Särskilt som läkaren jag pratat med under sjukdomen är min egen pappa.
Det enda som är bra är pengarna.
Jag får väl helt enkelt se till att jag tar det jäkligt lugnt på kvällarna denna vecka och går och lägger mig i tid.
Jag har ju ingen feber längre. Det enda är ju egentligen att jag hostar och att jag blivit så dålig av Tamiflun. Så, vi får se hur det går imorrn.

Äsch, fan, klart det går bra!

Pest eller kolera

Men så kul!
Nu får Tamiflun mig att kräkas. Detta trots att jag tog den i samband med måltid, som man ska.

Jaha, antingen influensa och hosta, eller medicin och kräkas...
Jag tror jag går och lägger mig en stund.

En lista, ja tack!

Men en lista, det var väl längesen!
Nu gäller det bara att inte sno Annas svar... Hur många grejer på A finns det egentligen?

1. Vad heter du: Antoinette
2. Ett ord på fyra bokstäver: Ande
3. Flicknamn: Annika
4. Pojknamn: Anders
5. Yrke: Arkitekt
6. Färg: Aquablå
7. Klädesplagg: Anorak
8. Mat: Ananaspaj
9. Sak i badrummet: ansiktskräm
10. Plats/stad: Avesta
11. En orsak att vara sen: Avfrostning
12. Något man skriker: Aj!!
13. Film: Apocalypse now
14. Något man dricker: Ale
15. Band: Aerosmith
16. Djur: Apa
17. Gatunamn: Allvädersgränd
18. Bil: Alfa Romeo
19. Sång: Addicted
20. TV-program: Aktuellt

Det tar sig, sa pyromanen...

Jodå, lite bättre idag. Inte lika nattsvart och trist.

Om en liten stund åker jag till faderskapet. Ska bada bastu, äta mat och förhoppningsvis våldsgosa lite med det svarta djuret.

Nu har jag en ny intervju bokad. Det var faktiskt det som väckte mig idag, att de ringde från ett av ställena jag sökt på. Men hon verkade inte alltför orolig över att jag låg hemma i influensa, hon bokade glatt in en intervju på onsdag.

Annars.. Jag har tittat på en film som jag hittade här hemma, "förälskad/förvirrad". En ganska typisk fransk romcom. Helt ok.
Just det, jag såg ju "Dumpa honom". Hmm. Jag kunde förstås skratta en del, eftersom jag som sagt inte har nåt på g som jag behövde känna igen och därmed få ångest för, men jag vet inte.. Boken är ju väldigt tydlig och rak med att; är det "så och så" då vill han inte ha dig. Jag tyckte filmen gav ett ganska dubbeltydigt message (jamen jag kommer inte på vad det heter på svenska, patetiskt, jag vet...), att "jo men kanske du är undantaget ändå"... Och sånt trams vet jag inte om jag vill höra...
Jaja, det var helt ok underhållning för en influensasjuk på-väg-att-bli-oskuld-pånytt.

Jag vet inte..

Vet inte om det är min isolering som gör det. Att jag knappt träffat folk på hela veckan.
Men jag känner mig jättelåg nu. Ensam, oälskad. Som nån som inte betyder något för någon.

Och jag vet ju. Jag vet att det inte är så. Varför kan jag inte få in det i min tjocka skalle? Varför måste jag ha bekräftelse hela tiden? Varför räcker det inte med mig själv? Varför kan jag inte bara få må bra?

Jag blir så trött på mig själv. Önskar att jag kunde vara lite korkad. Lite dumglad så där, en sån som inte funderar så mycket.

självkänsla noll

Jag hatar att jag inte har nån självkänsla.
Jag hatar att jag känner mig hotad så fort nån annan gör nåt bra. Att jag känner mig sämre då.
Jag hatar att jag inte bara kan vara glad för att någon annan är bra, att det gör att jag känner mig sämre.
Mitt självförtroende är ganska bra. Väldigt bra, ibland.
Men självkänslan...

want some..

Jag är såååå sugen på glass med chokladsås. Verkligen SÅ sugen. Men för att få det måste jag klä på mig och traska bort till Ica och det känns... sådär.
Suck.
Dessa ilandsproblem...

Bra shit i förorten!

Inser att ännu en bra grej med förorten är att det är billigare, inte bara hyresmässigt.
I alla fall att hyra film. 35 spänn, jämfört med 50.

Jag har hyrt Dumpa honom. Känns som ett bra tillfälle att se den nu när jag inte är involverad med någon what so ever. Slipper känna igen mig.

Egentligen borde jag ha åkt till apoteket och hämtat Tamiflu, men jag gör det imorrn, tänker jag. En dag mer eller mindre... Jag är ju inte döende. Bara hostig, rosslig och jävligt seg.

Ostlycka

Jag älskar ost.
Tyvärr är ost inte så bra för mig. Eller, ja, bra för själen, men inte för kroppen.

Därför blir jag så himla glad när jag, som idag, hittar en ost som är skitgod och som bara har 10% fett!!! Stark och smarrig, inte sådär plastig som lightostar brukar vara, utan smulig och härlig.

Ny favvobutik, med andra ord.

Lönefrågor

Nu fick jag mail från det där jobbet som inte kunde godta mina lönekrav.
De erbjuder en summa som är 2500 mindre än vad jag begärde. Samtidigt är det 1700 mer än vad jag har idag. Fast då har jag förstås en extra semestervecka där jag jobbar nu, det är värt rätt mycket i pengar.
Det är ett vik, så jag kan söka nytt jobb efter sommaren, då med en bättre utgångspunkt lönemässigt än idag.

Usch vad svårt!

Det här med nytt jobb

Jag håller ju som bäst på att leta nytt jobb, även om jag inget sagt till mitt nuvarande.
Det går ganska bra, det finns många jobb och jag har redan fått komma på tre intervjuer. Av de tre intervjuerna var det väl bara ett ställe som faktiskt var intressant. De var intresserade av mig med, ända tills de hörde vad jag ville ha i lön. Det intressanta är att de inte kom med ett motbud (vi har haft en mailkorrespondens), bara ett "vi kan inte tillmötesgå ditt lönekrav". Jag skickade faktiskt en fråga; "vad kan ni erbjuda", så vi får se om de svarar på det.
Annars har jag sökt sju nya jobb igår. Ska bli spännande att se responsen på det.

Jag behöver verkligen ett nytt jobb. Eller kanske snarare, Jag behöver verkligen ett nytt jobb där jag kan orka jobba heltid och tjäna mer pengar än vad jag gör idag. Jag är så asless på att aldrig ha pengar. Jag läser era bloggar, ni shoppar än det ena, än det andra... Jag fattar inte hur ni har råd? Men det är klart, ni jobbar väl inte deltid på ett dåligt betalt jobb..
Obs, jag menar inte att ge er dåligt samvete eller nåt för att ni shoppar! Jag skulle också, om jag hade råd. Bara lite avis.. ;) Men jag gör ju nåt åt saken i alla fall!

Det bästa skulle vara att få ett jobb som börjar direkt efter nyår. Då tror jag inte det skulle bli nåt tjafs med uppsägningen heller.
Håll tummarna nu för att nåt av de jobben jag sökte igår ska vara ett soft, bra jobb som kan betala mig det jag vill ha!

Jag ger mig..

Okej, jag inser att jag kanske inte ska jobba imorrn.
Halsontet har eskalerat så jag knappt kan prata, inte för att jag är hes utan för att det gör ont. Nu gör det ont i nacken också och i öronen, plus att jag känner mig helt svag och ämlig.
Pratade med pappa doktorn, som tyckte sig ana svin.. Det kan vi ju hoppas att det inte är. Jag har i alla fall en tid hos doktorn på onsdag, sen förut, så om inte annat kanske det går att kolla då. För i så fall behöver jag väl inte vaccinera mig, eller?

Åh vad jag mår dåååååligt!

Jag är sjuuuuk!
Eftersom jag är singel och alltså inte har nån att plåga med beskrivningar av symptom och hur eländigt jag mår, så får bloggen stå till tjänst!
Det gick nämligen inte att sova bort det här eländiga.

Vaknade imorse med ont i halsen, efter att ha svettats floder under natten. Jag skämtar inte, jag var tvungen att stiga upp och det rann svett på ryggen. Droppar.
Nu har jag inte lika ont på bara ena sidan, ontet har mer flyttat sig till mitten, men jag känner mig seg, det kliar i öronen och allt känns blä helt enkelt.

Fast jag tänker ändå gå och jobba imorrn. Försöka i alla fall.

nej nej nej!

Fan Fanfanfan.
Jag har ont i halsen. Och i huvudet.
Jag vill inte bli sjuk! Har inte tid, har inte råd. Och det kommer inte uppskattas på jobbet, för förra veckan var jag hemma för magont. Egentligen mensont, men det ville jag inte säga, för det lät så fånigt.

Dessutom repar vi hela dagen imorgon.
Och jag skulle ju komma igång med träningen nu ju.

Faaan!

Nu går jag och lägger mig. Kanske kan sova bort skiten.

Vinter!

Äntligen kom då Vintern till Hägersten.
Ja, jag menar förstås nya Marabou vinter.

Men jag vet inte riktigt. Jag borde tycka om den. Kanel, kardemumma, nejlika, choklad... What's not to like, liksom? Men det är nåt som inte riktigt funkar..

Jaja. Den är ju inte äcklig.

Just nu

Repa repa repa, har känts tungt ett tag, men nu roligt igen. Bra!
Yoga igår - träningsvärk idag. Bra för kropp och själ.
Ont i halsen, nej nej! Bara vätskebrist, säger vi! Inte tid att vara sjuk nu, inte.
Vän med krossat hjärta på besök i kväll.
Trött... Kanske ska vila en stund?

nyårsfest here we come!

Nu har jag prelbokat en lokal för nyårsfesten.
Första jag ringde till var ledig! Inte för dyr och festen kan hålla på så länge vi vill!
Dessutom är det i princip krypavstånd hem till mig.

We like.

all over again?

November kom verkligen med stormsteg.

Jag är lite orolig.
Ingenting känns roligt.
Jag kommer på kant med människor. Jag tror att de pratar om mig, hur inkompetent och jobbig jag är. Jag orkar inte slutföra saker jag tagit på mig. Jag väljer bort att umgås med människor.

Depression all over again.

Jag har ju höjt dosen på mina gladpiller och jag vet att det kan påverka till en början, men borde inte det gått över nu?

Just nu inser jag att det är träning som behövs. Fysisk träning. Både för endorfinerna, men även för den allmänna tillfredsställelsen.
Sen, en helt ovetenskaplig iakttagelse, så tror jag att jag skulle behöva ha sex.

Jaha.

Jag säger bara en sak. PMS. Fy fan.

lågt

ÅNGEST!
Ett ganska vackert ord för en hemsk känsla.
Det var ett tag sen nu och därför känns det värre än nånsin.
Inget jag gör är rätt. Allt jag gör är fel. Allt jag säger är fel och jag säger det på fel sätt. Alla tycker att jag är dum i huvudet, jobbig, korkad, dryg. Löjlig.
Jag vill försvinna. Åka bort, börja om. Göra om, göra rätt.

Vill pausa, hinna ifatt. Mig själv.

Jag blir så jävla irriterad!

Skit.
Mitt goda humör försvann på tunnelbanan.

Skulle möta upp pappa halv, fixa en grej och sen åka och fika. Fem i halv ringer han och säger att han är en halvtimme försenad. Kul. Och det är inte första gången, så här är det jämt. Han tycker jag kan stå och vänta en halvtimme vid Hornstull. Jag blir irriterad och säger att då åker jag hem och får saker gjort istället, så kan han höra av sig när han har fixat den där grejen som jag faktiskt inte behöver vara med och fixa. Då blir han irriterad och säger vi får se. Vi lägger på och jag får ångest. Över min reaktion. Vilket är helt fel, för det är okej att bli irriterad när nån är minst 30 minuter försenad, eller hur?
Men ångest får jag i vilket fall, mitt goda humör och min sköna morgon är som bortblåst och jag känner mig stressad och frustrerad. Skit!!!

Nu har jag i alla fall fått skriva av mig, jag har tagit en halv ångestdämpande, nu ska jag ta en hemmakardemummalatte och så får vi se vad som händer.

Funderingar kring trötthet

Hur kan man vara så trött?

Jag sover och sover. Igår gick jag och lade mig före 12 och ändå låg jag i sängen till halvelva idag. Fascinerande.
Det är bara att inse och acceptera, hösten tar på mig.
Jag tror i och för sig att träning skulle vara en bra grej. Att det ska vara så svårt att komma igång, jag vet ju att jag mår bra av det! Imorgon finns inga ursäkter, imorgon är det jag som går till gymet och fixar över mitt träningskort och sätter igång! Jag vill, jag ska, jag kan!!!

Kanske det här med att söka nya jobb tar lite också. Fast det ger ju med. Jag vill verkligen ha ett nytt jobb nu. Och ännu viktigare, en ny lön. Jag är så less på att vara pank!

Nu ska jag dricka kaffe och ge mig ut på en promenad, då kanske jag blir piggare. Sen är det bara att förbereda för repet ikväll.

Det är väl lika bra att börja planera..

När man dricker rödvin kommer man på så mycket bra saker.
Igår kom vi till exempel på att det ju vore jäkligt kul med en ordentlig nyårsfest. Sagt och gjort. Idag har vi börjat kolla lokaler, cateringfirmor, fundera på vad det kan komma att kosta, planera utsmyckningen... Svart och silver ska det bli, möjligen med detaljer som bryter av i cerise.

Det ska bli en riktig nyårsfest. En tjusig, med långklänning och sånt. Trerätters, dans, såklart...

Känns riktigt kul! Hoppas vi får tag på en lokal bara.

Nån som vill komma?

En ledig härlig lördag!

En hel flaska vin lyckades jag sätta i mig igår!
Det känns i skallen idag, men efter en frukost bestående av tre ägg med smör och salt, en liten delikatessyoghurt, äpple, en resorb och två koppar starkt te med mjölk och honung, så är jag nästan människa igen. En människa som njuter av att ha en hel oplanerad ledig lördag framför sig.

Kanske en promenad senare? Kanske hyra en film (och koppla in dvd:n...), kanske bara slappa med en bok. Kanske vara lite hemmaduktig och skruva upp lite gardinstänger. Vi får se. Just nu ska jag bara njuta av ännu en kopp te.

Nya fel och rätt!

Okej, nu är vattnet kokhett, men då är det brunt istället! Dessutom börjar det bli stopp i handfatet. Kul, då vet jag vad jag gör i helgen...

Fördelen är att det inte luktar så illa i badrummet idag. Nästan inget alls faktiskt. Nästa gång det luktar sådär mycket så ringer jag fastighetsskötaren på studs. Nån måtta får det ju vara.

Ikväll blir det hemmamys med mat, vin och vän. Det gillar vi.

Fel och rätt

Det finns ett fel med min nya fina lägenhet.

Då och då luktar det sunk på toa. Det verkar komma från toastolen, konstigt nog. Inte från handfatet eller golvbrunnen som man kanske skulle kunna gissa.
Jag försöker ha fönstret öppet så mycket som möjligt för att vädra, men det är kallt idag... Och av nån anledning verkar det lukta mer när det är kallt.
Det gäller att komma ihåg att ha toadörren stängd, så det inte sprider sig.

Egentligen finns det två fel.

Det andra felet är varmvattnet. Eller snarare avsaknaden av varmvatten ibland. Extra irriterande när man står med schampo i håret, eller när man vill ta ett varmt bad för att värma upp sig lite.
Just det problemet har jag faktiskt ringt om. Jag har ingen aning om vad de tänker göra åt det, men ringt har jag. Och märker jag ingen bättring ringer jag väl igen.

Det gör ju inte saken bättre att jag späker mig just nu. Jag blir på så fruktansvärt dåligt humör av att inte äta mat!!!

Men, det händer bra saker också. Jag var ju på två intervjuer igår. Den första kändes sådär, men den andra kändes klockren. Precis innan jag skulle åka iväg ringde de från ett annat ställe också, så nu har jag en tredje intervju nästa onsdag.
Det börjar kännas verkligt...

Tekniskt under!

Äntligen har jag listat ut hur man använder stereon som väckarklocka.
Nu blir det att vakna till musik på morgnarna.

I like!

operation späkning för mig med

En powerpromenad, lite shopping jag inte hade råd med och ett hett bad senare, så mår jag bra.
Lite uppsvälld känner jag mig i och för sig. Men är man bjuden på ryskt födelsedagsfika, då är det bara att vara tyst och äta. Ryska tanter blir så... bestämda, om man inte tar av allt...

Jag var som sagt i alla fall ute och gick när jag kom hem. I mörkret.

Från och med onsdag kör jag operation späkning jag med. Bara för att liksom komma igång. Receptet är:
proteindrink till frukost
fettsnål mat till lunch
proteindrink till kvällen, samt fruktsallad.

Och så motion varje dag, minst en timme. Då ska jag väl komma ner dit där jag slutade senast.

Hängig helg

Så jävla trött har jag varit denna helg.

Sovit till sent in på förmiddagen både lördag och söndag. Inte orkat ta mig hemifrån, trots att jag haft saker planerat. Tror jag haft en liten febersläng också.
Idag orkade jag i alla fall ut på en promenad. Ingen power direkt, men kroppen behövde röra på sig!

Kanske är det en reaktion på förra veckan. Kritik från chefen, två dödsbud... Äntligen kommit till skott med jobbsökandet. I vilket fall, jag hoppas den här veckan blir lugnare.

Jag vill ju bli piggare! Vill gå ut, orka vara glad och trevlig och social. Träna, umgås..

Just ja, har ju ökat på medicinen också. Då kanske det kommer framöver. Det gör det!

Vi säger så.

det löser sig nog

En intervju till på G... Plus massor av nya jobb att söka. Det blir nog bra det här...

En torsdag i livet...

Igår sökte jag sex jobb via mail. Idag har jag en intervju bokad.
Ibland går det undan...

Annars har jag faktiskt haft en bra dag på jobbet idag. Jag har spelat WII. Det är kul. Fast jag fick träningsvärk av pingisen, pinsamt nog.
Sen hade jag ett möte, som gick helt okej och efter det körde jag hem en person. Det tog tid. Det är tydligen nåt Europamötesgrejs (pinsamt ouppdaterad, jag vet), så det var poliser överallt. Och då var jag inte ens i stan.

Jo, så skulle jag besöka en ny galleria, tänkte jag, som öppnade idag. Köpa lite te för mina sista pengar.
Jag hann i princip bara in i gallerian så gick brandlarmet. Inget te idag.

Men snart är det helg...

Frustration på jobbet!!!

Dubbla känslor. Eller nåt.

Idag bad min chef att få prata med mig. Det visade sig att hon hade en känsla av att jag inte var 100% professionell. Jag hade varit lite låg på sistone, visat lite för tydliga känslor när jag reagerade negativt på förslag. Förslag som rörde mig som jag inte fått ta del av innan det kändes som om de var beslutade. Det skapade dålig stämning i arbetsgruppen. Folk kunde bli rädda för mig.

För en gångs skull var jag faktiskt rustad att inte bara hålla med och tycka att jag var dålig. Jag stod faktiskt upp för mig själv. För visst, hon har fog för sin kritik. Jag har varit trött och när jag är trött har jag en tendens att överreagera på saker. Jag missbedömde min ork, vad gäller flyttandet. Jag kanske är lite för privat mot kollegor ibland, glömmer "jobbkostymen". Men aldrig i situationer med de människor vi jobbar med, där är jag 100 % och det sa jag också.
Men vad fan, kan man inte få vara lite trött nån gång? Jag kan inte vara påpåpå, hela tiden. Jag fixar faktiskt inte det. Och det är med att jag skäller värre än jag bits, det har alltid varit så. Och jag jobbar på det och det har blivit mycket bättre, men det är ju jag! Och jag tänker skitmycket på att inte ta med mig privatlivet till jobbet, även om jag inte alltid lyckas.

Samtidigt tycker jag att det är bra att det tas upp på ett tidigt stadium, så det inte blir en stor grej av det.
Fast det här gör bara att jag ännu mer vill hitta ett nytt jobb. Det är för mycket på det här jobbet, plus att de har min historia med depressionen. Vilket gör att de ser på mig på ett annat sätt. Det känns lite som om de tror att jag använder mig av det, vilket jag faktiskt inte gör. Eller jo, jag vet mer om mig själv och min ork numer och lyssnar tidigare på varningssignaler. Och ibland blir det fel, för jag vill så mycket. Men jag använder mig absolut inte medvetet av att "åh, det är så synd om mig, jag har varit deprimerad...".

Jag vet inte. Jag kanske inte är nån bra medarbetare när allt kommer omkring. Eller så är jag det. Just nu vet jag fan inte.

Vänta och vänta och vänta...

Det sura med att bo i förorten är alla byten när man ska nånstans. Som jag nu i kväll då.
Buss till buss och sen till t-bana. Naturligtvis fick jag även vänta mellan 8-12 minuter i varje byte. Det är inte bra för min ekonomi, för i ren tristess måste jag gå på 7-11 och handla nåt. Inget onyttigt idag, nej nej, här är vi ju inne på nyttiga linjen igen! En smoothie fick det bli. Men den lilla jäkeln kostade ju 23 spänn.

Nu är jag i alla fall hemma efter en trevlig kväll med musikstudier. Blir ju lite annat snack också, men vi var rätt effektiva, tycker jag ändå.
Imorrn är det jobbdags igen. Jag är OSUGEN!!!
Vill mycket hellre vara hemma och slappa. Eller gå till ett jobb där jag inte behöver vara så jäkla effektiv och där jag tjänar mer pengar.
Onsdag blir jobbsökardag här i Såsen...

Nya tag

Inser att ätandet gått överstyr igen.
I och med att jag inte kollat mig själv nu under flyttandet, så "passar jag på". Det är inte bra.
Imorrn är det nya tag. Nolltolerans på sötsaker ett tag, så suget försvinner, och så bara nyttig och god mat. Rotfrukter tror jag. Ja, det får det bli. Äta säsongsbetonat. Ugnsrostade grönsaker med en fiskbit till, nyttigt och gott! Gjorde en lök&potatissoppa idag, jäkligt nyttig den med.
Och så en lång promenad. Kanske ända till mina gamla hoods och se efter om cykeln står kvar och så cykla hem den. Blir rätt lagom med motion. Så kan jag ändra gymkortet på tisdag efter jobbet

Så får det bli. Nya, friska tag. Ny, frisk jag.

Meltdown på färjan

Det blev så tydligt igår.
Ingen, säger ingen, stöter på mig. Ingen blir intresserad av mig. Ingen ser mig ens.
Min kompis fick hur många ragg som helst. Inte bara fulla raggare dessutom, utan sjysta typer. Eller ja, så sjysta typer man nu kan hitta på en färja.
Och det är inte det att jag missunnar henne dem. Absolut inte. Men jag kände mig så fet, ful, trist och ivägen, så till slut gick jag bara och lade mig. Och storgrät.
Det var väl lite väntat, med flytt, höstmörker och allt, att det skulle braka. Synd bara att det gjorde det igår, när vi skulle ha kul.
Men det kanske är så, att inte alla ska hitta nån. Jag kanske får klara mig utan kärlek.

Det kändes lite bättre efter att min kompis och jag legat och pratat under förmiddagen i hytten. Det är alltid skönare efter ett meltdown. Saker och ting har ju byggts upp och behöver komma ut och nu fick de det.

Men jag är skittrött på det här nu.

Listor är bra när man inte kommer på nåt annat..

HAR DU?

Folköl i kylen: Nej
Något husdjur: Nej, men jag vill ha katt nån gång igen, när jag har tid.
Någon favoriträtt: mat med mycket sås? ;)
Någon pojkvän: Icke
Puder på dig: Nej, har haft hemmadag utan smink!
Några framtidsplaner: kryssning imorrn!
Någon sjukdom: depression, men den är bättre nu
Gymkort: japp, fast just nu används det inte så mycket...
Några kärleksproblem:Ingen kärlek - inga kärleksproblem...
En homosexuell kompis: Ja, flera
Duschat idag: Duschat, badat, färgat håret...
Någon kompis som snarkar: japp
Någon vän som spelar i ett band: Ja
Någon som förstår dig: kan man nånsin förstå nån helt?
Något beroende: sömn, mat... annars nej
Fikat idag: Ja
Nagellack: nope
Någon vän som bor i ett annat land: Ja, norge, usa...

VEM?

Avskyr du: översittare
Hånar du: Jag hånar inte
Delar du mest minnen med: Min familj, I guess..
Längtar du mest efter: oh, jag vet inte..
Stör du dig på: mycket folk i lokaltrafiken
Gosar du med: kudden...
Lagar mat: jag! Eller Kelda..
Diskar: jag...
Tror att den är någon: alla, hoppas jag

VILKEN?

Tidning läser du: lokaltidningen
Buss åker du oftast: 147, numer
Frisyr har du: oklippt och knallröd
Dag fyller du år: i år var det på en fredag
Årstid föredrar du: Sommar
Stad är du uppväxt i: en mellanstor stad i norr
VAD?

Gör du nu: funderar på att gå och lägga mig
Gör dig till en bra människa: jag är snäll. Oftast. och vill väl
Gör dig till en dålig människa: jag är ingen dålig människa, men ibland har jag jäkligt dåligt tålamod...
Vill du arbeta med: det jag vill starta eget i
Är roligast just nu: att jag är ledig på måndag!
Har du på dig nu: mysbyxor linne och hoodie
Har du för smink idag: nada!
Äger du för skor: ett gäng...
Har du för storlek i skor : 38,5
Läser du för bok: Om skönhet, av Sadie Smith
Ska du göra nu: kolla mitt konto och sen gå o sova..

Tråkig

Alltså.
Jag insåg precis hur jävla tråkig jag är just nu.

Bara massa skitinlägg om hur trött jag är, hur jobbigt det är att packa respektive packa upp. Bla bla bla. Varianter på samma tema.

Tjaa.
Jag känner mig helt enkelt inte så kreativ.

Nytt Ica

Det bor väldigt mycket människor i Hägerstensåsen. Antingen det, eller så råkar alla alltid gå och handla samtidigt som jag. Det är nämligen alltid fullt ös på Ica, man kan knappt vända sig så är det nån ivägen. Inte är det så trångt heller, så det är inte det som är problemet.

Det är ett väldigt fint Ica. Lite dyrt, men fint. Jag gillar att handla där.

Jag börjar faktiskt komma i ordning någorlunda nu. Det är fortfarande lite rörigt i skåp och garderober, samt att inget sitter uppe på väggarna (vilket även gör att boklådorna är ouppackningsbara), men annars är det okej. Jag får ju släktbesök imorrn som ska sova här två nätter, då vill jag ju att det ska vara någorlunda klart. Även om hon vet att jag är mitt i en flytt.

Jag fick ledigt förresten. Fast inte sammanhängande. Jag är ledig på torsdag (blir då ons-tors) och på måndag. Det känns skönt som fan.

Mittemellan

Jag hatar när man är mittemellan. Jag vet inte vart allt ska vara, men jag orkar inte ha det ouppackat. Så nu gör jag det där som alla säger att man inte ska göra, jag packar upp allting och stuvar in det. Men det funkar för mig. Det är som att jag inte kan sortera i huvudet vart sakerna ska vara. Jag måste fylla skåpen för att förstå vart det saknas plats. Just nu saknar jag tex bra plats för lakan och handdukar.

Jag önskar att jag inte skulle jobba imorrn. Jag behöver ledighet. Tröttheten har mig fortfarande i sitt grepp. Imorse låg jag kvar i sängen i en timme bara för att jag inte orkade gå upp. Sen var jag seg hela dagen. Visserligen fick jag mens idag, men ändå. Ingen must kvar, ingen ork, ingen geist...

Hoppas hoppas att jag får vara ledig torsdag-fredag...

Stök!

Ingen tid att skriva! Måste packa upp!

Bara 10 kartonger kvar...

Snart framme

Jag börjar se ljuset.

Igår flyttade vi in sängen, matbord och diverse kartonger. På lördag går det stora flyttlasset, sen är det "bara" att packa upp.
Inatt sov jag här för första gången. Det gick bra, jag var så trött att jag inte hade några som helst problem med att somna, men lite hann jag ligga och lyssna... Vad mycket ljud det är i en lägenhet. Ljud som jag förmodligen inte kommer att höra om nån månad, men som nu får mig att hoppa till. Jag håller på att lära känna den här lägenheten och jag tror vi kommer bli vänner.

Inatt sover jag nog hos pappa. Det blir liksom lättare, då vi ska upp och köra flyttlass tidigt på morgonen.
Jo, och så bad jag om ledigt några dagar snarast möjligt. Det verkar som att det skulle kunna funka, det vore ju jävulskt skönt. Komma ikapp.

slut..

Jag börjar ta slut nu.

Idag blev jag glad när jag hörde att 40-årsfesten jag skulle på på fredag var inställd. Så illa är det ställt med mig. Går på ren vilja.

Måste prata med chefen om semester...

Du ser gammal ut

Idag fick jag kommentaren: "Du ser gammal ut" av en kille på jobbet. Tack för den! Okej, han är hjärnskadad, men ändå.
Sen gick jag förbi en spegel. Jag såg gammal ut. Och trött. Då var jag ändå sminkad.
Jag tror jag ska be min chef om lite semester några dagar framöver, så jag kommer ikapp. Det var mycket jobbigare att flytta än vad jag trodde.

Jag har sökt två jobb idag förresten. Nu är det verkstad, inte bara snack! Vi får se...

You say tomato...

Jag är helt slut.
Både i huvudet och i kroppen... Ryggen värker, axlarna ömmar. Blåmärken överallt, färg i håret..
Men nu är det klart.
Han som tapetserat innan, för 10 år sen eller vad det var, har gjort ett skitjobb. Så det blir bara så bra som det kan bli, men färgerna är bra nu i alla fall. Och jag har ett lila sovrum!!!
Inte heller rök pappa och jag ihop så mycket som vi skulle kunnat gjort. Han är underbar som hjälper mig, men han har en tendens att alltid, jag menar alltid, vara den som vet bäst. Så om jag säger nåt så måste han säga; ja, men... Och jag kan bli tokig på det. Blir lite You say tomato I say fuck you, till slut.
Men, som sagt, jag lyckades hålla igen ganska bra. Och nu är det klart. På torsdag kör vi första lasset, sen resten på lördag.

Ska man jobba imorrn? Fy fan...

Mellanlandning

Har mellanlandat hemma hos pappa. Hela mitt bohag står i hans garage, själv lever jag i kappsäck. Imorgon kommer jag in i lägenheten och börjar tejpa. Sen är det bara att måla...

Jag köpte färg för 3000 igår. Herregud, vad dyrt det är! Och då hade jag till och med 20% rabatt. Okej, det blev ju förstår lite rollers, penslar och målartvätt också. Men jäklars vad det ska målas i helgen.

Jag vet inte om jag fattat detta riktigt än. Att jag har flyttat från söder. Vet inte, borde det inte kännas...sorgligare? Just nu känns det bara skönt, även om jag kommer att sakna båtarna. Men det var som min kompis, som hjälpte mig att flyttstäda igår, sa; det är nog bra med allt flyttstök och att man måste städa och bli less, då blir det så mycket skönare att lämna.

Ikväll ska jag i alla fall bara softa.

Ajöss söder

Jag är inte innerstadsbo längre.
Eller, rent formellt är jag det en dag till. Det är ju den sista imorgon.
Men rent oformellt (kommer inte på vad det heter) så har jag faktiskt flyttat nu. Vi tog sista lasset idag, pappa och jag. Det tog bara en timme, två om man räknar med resväg och avlastning.

Imorrn är det stora städdagen, till helgen ska det målas och nästa helg flyttar jag äntligen in på riktigt.

Det ska bli så skönt när det är över...

Livet för tillfället

Vakna
Jobba
packa
prata med ledsen kompis
packa lite mer
äta sushi
kolla idol
slänga skräp
packa
sova...

That's my life...

söndag kväll

Jag börjar bli ganska trött på att städa och packa nu.
Idag har jag roat mig med att torka ventiler, skrubba badrumsgolv...

Okej, jag fick sjunga lite också. Det var roligt. Och jag fick god mat.

Imorrn är det jobb igen. Hurra...

Sa jag att jag tänker söka nytt jobb...?

Mys och onyttigheter

En kompis kom hit och myste lite bland kartongerna.
Det är riktigt mysigt här för att vara mitt i en flytt, måste jag säga. Jag gillar att ha väldigt lite möbler. Kommer bli fullt i förrådet på nya stället.


I alla fall hade hon med sig choklad. Så nu blev det ännu mer choklad och sen glass på det. Ojoj. Men, jag tillåter mig det. Nästa vecka är det sunda livet som gäller igen. Promenader och nyttigheter. Jag ser fram emot det. Men först, lite mera glass...

Packa och skruva och städa...

Lördag eftermiddag.
Jag har fortsatt packa idag. Packat och skruvat ner hyllor.
Promenerat bort till färghandeln och köpt spackel och annat bra att ha.
Nu skulle jag kunna börja torka ur köksskåp, men luften gick ur mig litegrann.
Jag vill bara sitta framför datorn, kolla Blocket och drömma mig bort. Och äta choklad.
För jag råkade köpa choklad på hemvägen. Det var inte meningen, men de hade min favoritsort som jag inte hittat nånstans. Så råkade jag visst köpa glass också...

Jaja, idag njuter jag med gott samvete, imorgon tar jag tag i det igen!

Kan det bli tristare..?

Inget bra på tv och jag är glassugen!!!

Hångla lite skulle gå bra det med, men det finns inte direkt några kandidater...

Suck...

Jag har i alla fall rensat ur källarförrådet. Shit, vad jag har slängt grejer. Prydnadssaker, gamla foton som jag inte saknat under de år de legat i källaren... Sparade lite gamla jobbprylar, om jag nu ska byta tillbaka till mitt gamla yrke. Hittade en gammal väggklocka som jag ärvt av min farmorsmor. Funderar på att sälja den. Vi gillade inte varann, hon och jag, och då blir det bara taskiga energier enligt min Feng Shuibok. Jag får se.

Jag gillar den där boken! Rensa i röran. Massa dravel, men en hel del bra tips. Som att man ju har minnena även om man inte har sakerna. Det har jag tagit fasta på. Och det var skönt att slänga sånt som legat så länge. Befriande.

Efter rensandet tog jag en dusch och nu sitter jag här i nattlinne. Utan nåt bra på tv. Utan glass. Och utan hångel.

Nä, om man skulle göra sig en kopp choklad..

När man har tråkigt kan man alltid skriva blogginlägg...

Fortfarande skönt, men lite tråkigt att vara sjuk.
Jag vaknade med illamående inatt. 04.30 var klockan och det tog väl en timme innan jag kunde somna om igen.
Just nu sitter jag och tittar igenom ett 147 sidor långt pdf-ark med arrangerad musik. Finns så mycket kul, men man ska ha tid att lära sig också... Vår inlärningstakt är fortfarande ganska långsam, även om det går snabbare ju mer sammansjungna vi blir.

Mamma ringde precis för att höra hur jag mådde och fråga om det var svininfluensan jag hade. Men det är det ju inte, då är man väl sjukare än så här. Jag har ju bara lite ont i halsen och lite feber.

Tänkte ta en promenad lite senare. Jag har i princip legat i två dagar och min kropp börjar protestera. En lugn sväng runt Långholmen borde göra susen. Men först en kopp kaffe.

Hemma och sjuk...

Hemma med ont i halsen. Inte så kul, men ändå ganska skönt.
Jag ligger här på min madrass och kollar på tv och dator om vartannat. Ute faller regnet och alldeles nyss kom en blixt och en ordentlig knall. Så det är ganska mysigt.
Jag har nyss tittat på senaste avsnittet av True Blood och nu tänkte jag kolla in Mannen under trappan. Jag är ruskigt svag för Jonas Karlsson.

Äldre och hårigare?

Det här med att bli äldre.
Det finns många fördelar. Man blir klokare, mer tagen på allvar. På många sätt är jag snyggare än jag var när jag var yngre (vi snackar 80-90-tal här...). Jag har bättre koll på mig själv och vem jag är.
Men det finns nackdelar också. Jag pratar om hår. Inte det jag har på huvudet, det är jag nöjd med. Ingen kvinnlig skallighet här. Men jag börjar få hår på icke önskvärda ställen. Baksidan av låren är ett sånt. Plötsligt dyker det upp långa svarta hårstrån där. Tårna är ett annat sånt ställe. Ska man behöva raka tårna?
Visst, det är ett I-landsproblem, jag vet. Men jag var inte riktigt beredd. Rynkor, celluliter och lite slapphet i kroppen, okej, det visste jag. Men detta hår? En otrevlig överraskning!

Nä, dags gå och byta blad i rakhyveln...

Lite bilder från det nya!

Vardagsrummet! Här ska målas om i vitt. Och så mina egna möbler, såklart...

Sovrummet ska målas i lila! Sängen ska stå mitt under fönstret och alla detaljer ska vara i vitt.

Jag älskar den här mossgröna originalfärgen! Och ser ni bakbordet? Kylskåpet är litet och skruttigt, men det får jag leva med..

En och en halv vecka kvar!

Här tar det slut.

Det här blir bara sjukare och sjukare ju mer som kommer fram.

Jag, naiv och godtrogen som jag är, har lärt mig en läxa. Jag kom nog ganska lindrigt undan dessutom.
Men jag blir lite förbannad samtidigt. Jag vill inte behöva bli cynisk och misstänksam! Jag vill tro på människor!
Tyvärr finns det de som utnyttjar det.

Det känns jävligt trist att en person jag pratat med i månader, och som jag tyckte bra om, visade sig vara en bluff. Det känns som att ha förlorat någon.

Det här blir det sista jag skriver om händelsen. Jag vill inte lägga mer energi på den här historien. Jag har lärt mig något jag inte ville lära mig, men lärdomen har jag likafullt.

Fy fan.

Illa

Det hela känns väldigt olustigt.
Inte bara för att jag avskyr att känna mig dum, att känna mig lurad. Blotta tanken på att någon noggrant utger sig för att vara någon annan, den.. Äcklar mig. Faktiskt.

Om det är så, och det verkar ju tyvärr vara sant även om ord står mot ord, så.. Usch.

Beklämd av slitna Hollywoodfruar

Okej, nu har jag tittat lite snabbt på Hollywoodfruarna. Det som slår mig är hur slitna de ser ut. Jag vet inte om det är det blonda håret, eller att de är så smala så de får liksom ett döskallegrin i ansiktet eller vad det är, men jag blir lite beklämd.
Inte särskilt irriterad faktiskt, eller störd, utan just beklämd.

Fast nu har jag ju bara sett det här i ca 10 minuter, så vem är jag att uttala mig...

Dramatik i replokalen

Dramatiskt rep idag.
En av farbröderna från farbrorkören vi ska göra julkonserten med (de är farbröder, deras snittålder måste vara nånstans runt 55 och då räknar jag lågt..) svimmade av och ramlade ner på golvet, knappt kontaktbar. Som tur var fanns ju pappa doktorn där och kunde kolla puls och avgöra att det var läge att ringa ambulans. Nu verkar det som om allt är bra med honom, det var förmodligen värmen kombinerat med lite taskigt blodtryck och så, men lite otäckt är det när sånt händer.

Jag åkte i alla fall hem i pausen, eftersom jag också höll på att svimma av trötthet. Pratade lite med kvartettvännerna, de hade repat duktigt igår verkade det som. Jo, och så fick jag lite nya noter.

Nu ska jag fixa en kopp te innan jag motvilligt sätter mig på madrassen och tittar på den otäcka människan.. Jag måste ju se om hon är på riktigt!

vill inte...

Jag ska snart dra iväg för att repa julsånger, men jag vill inte! Jag vill vara hemma och ligga på min madrass och titta på tv.
Igår kunde jag inte somna. Det blev liksom ett annat perspektiv från madrassen än från sängen och så var det lite konstigt utan möbler i lägenheten. Dessutom kunde jag ju inte låta bli att läsa läskiga boken. Det gjorde inte saken bättre direkt.
Ändå vaknade jag innan klockan ringde imorse och, hör och häpna, gick upp! Det händer inte ofta, kan jag säga.

Åh, suck, nu är det snart dags... Hoppas jag kommer hem i vettig tid.
Jaja, snart är det onsdag. Jag har bestämt mig för att vara helledig och bara städa och packa om jag känner för det. Sen har jag ju hela helgen att göra resten.

Idag har jag dessutom lyckats knäcka till min högra stortå, så den gör skitont när jag går. Ingen aning om hur jag lyckades med det, men ont gör det.

Gnäll och gnöl... Egentligen mår jag ganska bra. Faktiskt.

Inget att göra...

Jag är skittrött, men kan inte riktigt sova än.
Inget bra på tv är det och min bok törs jag inte läsa på kvällen. Den är jätteläskig. Nattfåk, av Johan Theorin. Bra, men läskig.

Så vad ska jag gööööra?

Kanske får lägga mig och läsa min läskiga bok i alla fall. Det är nu man skulle ha nån som låg i sängen bredvid en och, som man kunde inbilla sig, skulle skydda en mot allt hemskt...

herregud...

Men seriöst!
Kan nån ta bort den där människan Helena i ensam mamma söker!!
Rumptest... Brrr...
Så pinsamt att det inte ens är roligt att titta på. Bara genant.

Nu är det tomt!

Färdigflyttad för idag.
Tack Maria, för hjälpen!!! Guld värt! Bara att säga till när du ska måla eller nåt, jag är där!
Det är ganska tomt här hemma nu. Tomt, men skönt på något sätt.
Flytten gick väldigt smidigt, jag hade packat bra.

Nu tog jag slut.
Helt och hållet.
Lite mat, en dusch och ensam mamma söker...
That's all, folks..

I'm moving on..

Stora flyttdagen.
Jag vet inte riktigt hur många som kommer och hjälper till, men det blir nog bra. Jag har packat lätt. Grundregeln har varit att jag själv ska kunna lyfta alla kartonger och kan jag lyfta dem så kan nog de flesta.
Det blir inte mycket kvar här efter idag. Madrass, tv, dator, lite kläder... That's it.
Jag har förrådet kvar att rensa också, orkade ju inte göra det igår. Men jag har två veckor på mig, så det ska nog gå bra. Jag tänker slänga massor där nere. Har slängt 4 fulla sopsäckar hittills, jag är stolt över mig själv!
Vissa saker vill jag försöka kränga först dock.. Nån som vill köpa ett oanvänt trangiakök? Eller en lergryta?

packlördag i bilder...

Jag gör som Smurfan och visar bilder från min lördagskväll. Inte riktigt lika mysigt hos mig dock...





(ursäkta kvaliten, mobilkamera...)

Den som söker..

Jag hittade precis torrfoder i ett skåp. Min katt dog för två år sen.
Jag borde verkligen rensa oftare...

att packa kök i 40-gradig värme...

Det går inte alls lika bra att packa idag.
För det första vaknade jag och mådde illa. Illamåendet har hållit i sig hela dagen. Nu har det gett med sig något, efter att jag ätit lite chips och glass och druckit kaffe. Jag vet, helt normalt.
Det kan bero på vätskebrist, har druckit skitdåligt senaste dagarna. Jag har hällt i mig en resorb också, för att jämna ut lite.
För det andra är det jättefint väder ute. Det är väl kul. Om man har tid att vara ute. Men min lägenhet blir en bastu när solen ligger på! Gissa hur kul det är att packa ner kök, stå på stegar och behöva bestämma vad som ska slängas, när det är ca 40 grader i rummet. Ni kan också gissa hur illamåendet påverkas...

Så, idag har jag hittills packat 3 kartonger. Jag funderar allvarligt på att slänga resten. Jag menar, vem fan behöver ett trangiakök? Eller glöggmuggar? Eller snapsglas?
I could go on and on...

Den tiden i månaden

Så nu vet jag varför jag varit så upp och ner de senaste dagarna. Tänk att det alltid kommer som en överraskning.
Trött är jag också, så in i döden. Jag försökte inbilla mig att det var lördag imorse när jag vaknade, men eftersom jag kom ihåg vad jag gjorde igår och det inte var fredagssaker, så lyckades jag inte. Tur var väl det, i och för sig.
Ikväll blir det hemmamys med pizza, choklad och ibumetin. Kanske att jag packar nån kartong.
Eller så skiter jag i det och tar det imorrn.

Uppdatering på packandet kl 17.23

Nu har jag varit och shoppat lite.
Tejp, dammvippa och papper att slå in mitt porslin i. Japp, jag är för fin för att göra det i tidningspapper! Haha, skämt åsido... Min kompis tipsade mig om att slå in i sånt där papper man har runt blommor. Så slipper man diska allt porslin när man packar upp. Det gillar vi.

Det går ganska snabbt ändå, så här i början av packningen. Det som är kvar att göra nu är att tömma hallhyllan och byrån, samt nattduksbordet. Jag har lite grejer där i som jag inte är så sugen på att nån annan ska se... Det är privat, om man säger så. Sen kan jag såklart börja med porslinet också. Jag tänker slänga rätt så mycket, jag har mycket uddagrejer. Och så är det alla pärmar förstås och badrummet och... Jag har nog att göra på lördag också.

...och packar...

En kompis kom förbi för att sjunga lite. Hon hade med sig sushi. Sånt gillar vi.
Jag skolkar från repet ikväll. Måste få lite flyt i packningen, känna att jag är i fas. Hittills har jag packat ner böcker, stereo, CD's, filmer, samt en massa filtar, täcken, linne och lite kläder. 9 lådor. 22 to go. Undrar om det räcker.
Just nu har jag kaffepaus, kände hur huvudvärken började komma smygande. Behöver kaffe om jag ska orka ta tag i hallbyråns innehåll. Varför har jag så mycket saker!?

Packdag!

Idag är det stora packdagen.
Vi kommer att flytta det allra mesta redan på söndag. Min snälla pappa har ju erbjudit sig att låta möblemanget stå i hans garage så länge, så att jag kan måla om innan jag flyttar dit möblerna. Han är snäll han. Eftersom det blir lite logistikproblem med vem som kan hjälpa till att flytta och när, så tar vi det lite pö om pö. Fast nu verkar det som sagt som om det allra mesta blir på söndag i alla fall. Det blir typ jag, en madrass, datorn och mina kläder kvar här. Men det är lugnt, jag har bott i kappsäck förr.

Nä, dricka upp teet och sen... Packa!

energidränage

Det är inte lätt att vara så här upp och ner i humöret.
Det drar enormt mycket energi.

Just nu är jag glad igen. Fortfarande frustrerad över jobbet, men jag är ledig imorrn, så just nu kan jag koppla bort. Fast jag har tröstätit lite. Det finns dock en skillnad. Innan jag började med mitt nyttiga liv hade jag förmodligen köpt chips, choklad och B&J och tryckt i mig. Idag köpte jag lite yoghurtdragerade mandlar och vindruvor.
Man får vara glad för det lilla...

Dessutom fick jag ett mail som gjorde mig glad alldeles nyss.

Och ja. Det är mycket negativt i bloggen just nu. Men det är därför jag har den. För att få skriva av mig.

Kräks lite

Upp o ner, ner o upp..

Jag känner mig frustrerad över mitt jobb. Just nu känns det som om jag bara gör fel hela tiden. Fel fel fel. Jag är fel. Jag kanske inte ska jobba där? Jag kanske har fel inställning?
Fast jag gör ju bara vad vi har sagt och ändå blir det fel.
Jag måste vakta mina steg, för hur påverkar jag annars gruppen? Inte tala om ifall jag känner mig låg, inte tala om att jag sovit dåligt, för det sänker ju stämningen. Men vi ska vara öppna och flexibla och beredda på förändring! Jämt! Och möjliggöra, till förbannelse. Fast vi pratar ju om att vi inte kan möjliggöra för mycket, för då bränner vi ut oss. Ändå är det de som möjliggör till det extrema som blir uppmärksammade. Inte fan blir jag uppmärksammad om jag försöker hålla mig själv samman, se till att jag funkar.
Wow, verkligen ett höjdarjobb för en överpresterare som jag! På det här sättet kan jag se till att jag aldrig behöver vara nöjd med det jag gör, det finns alltid nåt att sträva efter, nya mål att nå. Aldrig njuta av det jag faktiskt gör bra.

Fast jag vet att jag är bra. Jag vet det! Ibland är det bara så jävla långt mellan hjärna och hjärta..

Vet inte ens varför

Okej, nu känns det lite bättre.
Jag tog en promenad och passade på att prata med min M. Vi har inte hörts på jättelänge, han är alltid-jobbande-trebarnsfar och jag har ju mitt.. Men bägge vet att vi finns där när det behövs, så där som det ska vara. Jag vet att han accepterar mig till 100% med alla mina fel och brister. Jag gör detsamma med honom. Han är den där storebrorsan jag aldrig hade. Kärlek!

Så nu är det ok.

Vet ju inte varför jag får de där dipparna. Visst, den här gången kan det vara flytten som utlöser det. Även om jag vill flytta, till och med längtar efter att det ska vara gjort, så är det ett uppbrott. Ett avslut av en speciell tid i mitt liv. Det är skönt, men lite sorgligt. Jag har aldrig varit bra på avsked.

Ingen lust

Jag borde packa, men jag har ingen lust.
Ingenting har jag lust med. Jag har, så att säga, kommit i en liten svacka.

Det blir så ibland.

Jag har lust att ligga i min soffa och titta på dåliga serier, det är vad jag har lust med just nu.
Visst vore det jäkligt bra att börja packa, men det finns ingen energi. Ingen geist.
Börjar jag packa nu kommer det att ske helt planlöst och jag lär ändå få packa om det sen.

Jag skulle ju kunna slänga ner lite böcker i och för sig. Jag får se. Just nu skulle jag vilja lägga mig och gråta. Inte för att jag egentligen är ledsen över nåt. Det skulle bara vara så skönt att få ur sig...

Men jag kan inte.