Drömmar kan vara extremt verkliga ibland, i all sin bisarrhet.
Inatt drömde jag om ett ex. Han ni vet, som nyss addade mig på facebook (och som sen inte har hört av sig... Varför addar man över huvudtaget?).
Det var typ nu och vi träffades. Ute på krogen. Jag minns inte hur och varför, men plötsligt fanns den där gamla attraktionen igen. Detta kan också ha att göra med boken jag läst, "Min förlorade oskuld", som handlar just om att återse en gammal passion... Grejen var ju då bara att han, precis som i verkligheten, hade en fästmö. Men det bekymrade honom inte i drömmen (och ja, det hände även i verkligheten, då för längesen..). Och inte mig heller, i drömmen. Grejen är att jag kände igen känslan i min dröm. Känslan av triumf, att han inte kunde motstå mig, men även känslan av att inte vara värd att komma först. Jag tyckte aldrig om den känslan. Gör det inte nu heller.
Det blev ett rörigt inlägg detta, men drömmen var rörig. I slutändan kom hon typ på oss och han förnekade mig, förstås..
Var bara tvungen att få ner detta på pränt. För att påminna mig själv om att jag är värd så mycket mer än den där känslan. Så. Mycket. Mer.
2 kommentarer:
Bra där, nu finns det där så att du inte glömmer det! Visst var boken bra förresten? Kram
Ja, ibland behöver man påminnelser.
Den var mycket bättre än sin titel! (som kändes lite fånig) Skönt att få inse att "the one that got away" oftast inte är den rätte.. :)
Skicka en kommentar