onsdag 6 januari 2010

Sammanträffanden?

Oerhört märkligt.

Senast i lördags pratade jag och en kompis om gamla relationer man haft.
Jag berättade om en kille som jag hade en relation med i ca två års tid. Vi var aldrig tillsammans sådär pojkvän/flickvän, men vi kunde inte släppa varann heller. Det här var ganska jobbigt, jag var väl den som mest vill att det skulle vara mer än vad det var. I alla fall ända tills jag en dag fick nog, blev kär i en annan och dumpade honom på riktigt. Han blev sur och vi hördes inte på nåt år. Sen hörde han av sig och vi blev vänner. Och jag fick upprättelse, för plötsligt var jag idealet, den underbara..
Sen träffade jag mitt ex och vi gled ifrån varann. Nu har vi inte hörts på säkert 7 år.
Jag sa till min kompis att det vore kul att få veta vad som blivit av honom, men att han har ett så himla vanligt namn att det är i princip omöjligt att hitta honom.

Gissa vem som precis addade mig på Facebook?

8 kommentarer:

Anonym sa...

*ska gå in o kolla*

Anonym sa...

Men lägg av vad snygg!!! Go get him!

Antoinette sa...

Hahahaha!
Been there done that... ;)
Dessutom såg jag att han var förlovad.
Men, vad besatt jag var av denna man...

Kira sa...

Det är nu det händer. Nu kommer allt på en gång. :)

Anonym sa...

Farliga ögon på den mannen....!

Antoinette sa...

Kira: Men jag vill ju ha nytt, inte gammalt! :)
Smurfan: jo... Det var helt galet. Vi kunde inte vaar tillsammans, men inte släppa varann. Han skaffade flickvän och var otrogen med mig, jag dejtade andra, då hörde han av sig och sa att han älskade mig... Men ihop kunde vi inte bli...
Två års cirkus.

Kira sa...

Nej, skit i honom. Men jag menar att först händer det ingenting, du vet, och sen händer allt. Du verkar vara på en riktigt bra plats nu. :)

Antoinette sa...

Ah, du menar så! ja, det har du fan rätt i! Känns som om det börjar röra på sig... :)