Har suttit i mitt eget semesterparadis sen jag vaknade kl 13. Jag, min Baden, en bok, hemmagjord latte med kardemumma, Lennon Sisters på Spotify och solen!
Lugnet i paradiset stördes plötsligt.
"Är det varmt, eller?"
Gud vad rädd jag blev. Jag tittade upp till vänster och där, på balkongen snett ovanför, stod en halvnaken (hoppas jag) man i sina bästa år, runt 50, skulle jag tro. Fast jag är dålig på det där med ålder.
Han försökte fortsätta småprata, jag svarade artigt, men fortsatte sitta med näsan i boken. Han satte sig till slut, men fortsatte att snegla ner ibland. Hoppades väl på ögonkontakt och mer småprat, men nej.
Det här är mitt paradis, jag vill inte bli störd.
4 kommentarer:
Tråkigt att han inte fattade att du inte var surrsjuk. Hoppas han försvann så småningom. Jag har turen att bo högst upp, längst ut och jag har en skärm mot grannens balkong. Skönt att inte behöva bli uttittad när man sitter där tycker jag.
Jomen han fattade till slut. :) Ganska tomt på balkongerna annars här i huset, så det är skönt.
Åh jag blir galen på folk som vill prata på balkongen! Verkligen MITT territorium på min balkong.
ja eller hur!!
Skicka en kommentar