Jag kollade precis på en film. En sån där feel-goodfilm. Inte speciellt bra, ganska klyschig, om en författare som blir lämnad av sin man, åker till Toscana på semester och impulsköper ett hus. Naturligtvis är den lilla staden full med intressanta personligheter och naturligtvis hittar hon kärleken i slutet av filmen.
Och jag kan inte rå för det, men jag vill också.
Jag vill att mitt liv ska vara en feel-goodfilm.
Jag vill också fly, börja om på nytt. Jag erkänner, jag är en stor jävla romantiker innerst inne. Och jag vill också hitta kärleken i slutet på filmen. Men jag antar att min film inte är slut än. Jävligt dålig manusförfattare är det i alla fall, det har knappt hänt nåt på flera år. Men vem vet, kanske min flytt är en sån där vändpunkt i filmen. Kanske det finns en charmig granne i det nya huset, kanske jag träffar nån på ica..
Fortsättning följer...
2 kommentarer:
Jag ser fram emot fortsättningen och följer den med spänning!
:)
Skicka en kommentar