Sitter med paddan i knät, ute på terassen. Det är ca 24 grader, på bordet står ett halvt glas rosé, samt ett fat som alldeles nyss innehöll ost och salta mandlar. Jag har kommit hem från stranden för en liten stund sen. Det var väldigt behagligt där nere idag. Varmt, men tunna slöjmoln som tog bort den värsta tokhettan så det bara var alldeles ljuvligt att ligga på hyressolstolen och höra vågskvalpet. Jag tänker så bra till vågskvalp.
En sak jag har tänkt på är att jag vill styra mitt liv själv. Jag vill välja väg, inte bli sittande och känna mig förbigången och misslyckad. Därför måste jag, om jag blir erbjuden antingen det jobb som är aktuellt nu eller något annat i framtiden, ta det jobbet. Jag måste riskera att min nuvarande chef blir sur och besviken, för jag måste faktiskt tänka på mig i första hand. Det är ju inte som att nån annan gör det åt mig.
Sen har jag tänkt på att jag vill stärka upp min kropp. Det innebär att gå ner i vikt och att skaffa stabilitet i form av muskler. Och kondition, förstås. De senaste veckorna har jag gjort precis tvärtom, men nu när jag kommer hem ska jag börja om med 5:2 och sockerfritt och köra fram till jul. Det känns bra och inte jättesvårt. Träning, ja springa förstås. I alla fall två gånger i veckan, ute eller inne. Helst ute. Yoga på 2-dagarna och så skulle jag behöva ett core-pass också. Eller yogan kanske räcker.
Sen har jag tänkt att jag måste göra mer sånt här. Åka bort. Gärna till solen, men annat också. Har en halvplanerad acappellafestival i London i januari, sen flaggade mamma för att hon gärna ville åka nånstans över jul. Det blir ju också Europa, jag har inga semesterdagar för nån längre tripp, men det är ok det med. Även om solen.. Jag behöver den mer och mer ju äldre jag blir.
Igår gick jag ju för övrigt och åt middag alldeles själv för första gången. Det gick bra! Jag gjorde det ganska lätt för mig och tog en restaurang här nere på strandpromenaden, inte så långt med andra ord. En trerätters utan hjälp av vare sig mobil eller bok. Det roliga var att det faktiskt inte kändes speciellt jobbigt alls. Jag satt inne, fast vid ett öppet fönster, så jag kunde titta ut över havet och strandpromenaden. Så småningom kom det andra ensamätare, så då kände jag mig ännu mer bekväm. Gott var det också, jag kommer definitivt att gå dit igen. Fast inte ikväll. Ikväll ska jag gå till en grannrestaurang och ta en pizza.
Det har varit så sköna dagar här. Jag är inte alls sugen på att åka hem imorgon. Skulle gärna stanna några dagar till. Sen ska det tydligen regna, då kan jag åka hem. Lite ser jag iofs fram emot att börja med nyttigt livet. Och att gå på den där förintervjun. Åh, håll tummarna, det där jobbet bara ska bli mitt!
2 kommentarer:
Låter som en jättehärlig resa för det inre!
En härlig resa för alla delar. :) utom möjligen min vikt...
Skicka en kommentar