När man vill ha något

Har precis varit på den där förberedande "informella" intervjun till ett av jobben jag sökte. Det hade varit runt 130 sökanden, ca 10% fick komma på ett sånt här första möte. Sen är det väl typ en tredjedel av oss som får komma på en formell intervju och så slutligen en (!) som får jobbet. Och please, please, please, alla krafter i universum, låt det bli jag! Jag vill så sjukt gärna ha det här jobbet! Jag struntar i om jag får gå ner i lön (har ingen aning om vad man tjänar i det här yrket) eller att jag får längre resväg! Jag vill ha det, för jag tror vi skulle passa varann så bra, jobbet och jag!
Jag tror jag gjorde bra ifrån mig idag. Pratade inte för mycket, men satt inte bara tyst och nickade. Fick fram mina värderingar och vad jag är bra på, inte allt, men lite ska väl sparas till den formella intervjun. Håll nu tummarna att det i första hand räcker till nästa steg. Finns några saker som kan ligga mig i fatet, att de vill rikta verksamheten mot yngre (fast jag är ju rätt ungdomlig, även om siffran på pappret är medelålders) och att jag inte har någon jättetydlig koppling till området. Annars är det som handen i handsken. Tycker jag.
Han lobbade lite för att de kommer behöva utöka personalstyrkan ännu mer framöver, de planerar att satsa ganska stort, så helt kört är det väl kanske inte om jag inte får det just nu. Men jag vill! Jag vill vara med från början!
I slutet av nästa vecka får jag reda på om jag får komma på den formella intervjun. De som är med i idol får i alla fall veta efter bara nån dag. Jag kommer ha fjärilar i magen och kastas mellan hopp och förtvivlan i nästan två veckor.

Men som sagt. Jag vill. Så jag kastar ut det nu, till den där attraktionslagen och allt vad det heter. Jag vill detta mer än nåt annat just nu, så snälla, låt mig få det!

edit: det är bara ni som vet om det här. Jag har inte sagt till nån annan och tänker inte göra det heller innan jag vet om jag får komma på andra intervjun...