Jag önskade mig en regnig, eller i alla fall mulen helg. Jag sa att det var ok att bli sjuk, eftersom jag var helt oplanerad i helgen. Mina önskningar verkar ha gått i uppfyllelse, för molnen hopar sig och rösten lyser med sin frånvaro. Jag önskar jag kunde lägga ut ett ljudklipp, för jag är helt fascinerad. Så här illa har det inte varit sen NM 2010. Ont gör det i halsen också, men feber har jag inte.
Fast. Visst är det skönt att vara hemma, lite småynklig och dan, men jag hade ju hellre varit pigg och orkat hitta på nåt med nån. Frågan är bara vem. Det känns som att min vänskapskrets krympt. Mycket handlar det väl om att folk blir ihop, skaffar barn och sånt.Medan jag sitter här och har precis ingenting på gång. Nu har jag ju bestämt mig för just det. Ta det lugnt med dejtingen, foka på mig själv istället och så köra en hårdsatsning lite längre fram när jag känner mig i fas. Det känns fortfarande som helt rätt beslut. En time out, för jag var ruggigt less på dejtingsajter nu.
Projekt FaF (Forty and Fit) går just nu ganska bra. Jag har anmält mig till Tunnelloppet i slutet av november. Fram tills dess kör jag 5:2, vilket går ganska bra nu när jag är smart nog att inte köra två fastedagar i rad. Herregud, sånt kan ju knäcka den bästa! Lessenheten som kommer smygande när jag inte får i mig energi... Det är som depression all over again! Men med några dagar mellan så funkar det fint. Utöver det tar jag bort allt synligt socker, alltså framförallt godis, bakverk och sånt. Frukt äter jag fortfarande. Dessutom tänker jag mig för, är jag inte hungrig tar jag inte en portion till, men om jag behöver det så gör jag det. Basic stuff. Enda smolket i bägaren är att jag inte kommit igång med löpningen efter Tjejmilen, dels på grund av ryggont och nu alltså förkylning. En plan med att önska mig sjuk den här helgen var ju i och för sig att vara sjuk "färdigt", så jag kan träna sen. Håll tummarna för att det funkar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar