Livet är fan inte lätt alltid..

Jag pratade precis med min mamma.
Hon har inte haft det speciellt lätt senaste tiden, kommer det fram.

Hennes sambo (eller egentligen särbo) är djupt deprimerad och har inte deklarerat eller betalt räkningar på flera år. Att han varit deprimerad visste vi, men inte att det gått så långt. Han är ensam i veckorna och har lyckats hålla masken under helgerna när de ses. Han sköter, eller skulle ha skött, ekonomin på gården och mamma sköter lägenheten i stan, därför har hon inte upptäckt detta förrän nu, då hon råkade öppna ett brev från kronofogden. Det har gått så långt att de ska göra en utmätning.

Så hon har haft det tungt nu, med att få honom att ta kontakt med psyk, rensa upp i den ekonomiska röran och samtidigt sköta jobbet och sina uppdrag utanför jobbet. Som tur är har hon hans barn att ta hjälp av.
Nu är i alla fall allt framme i ljuset och det tror jag är bra. Som mamma säger, det kan i alla fall inte bli värre!
Ska bli skönt att åka dit och pyssla om henne lite..