Jag fattar inte.
Finns det en flörtgen, så har jag fötts utan den.
1. Jag har skitsvårt att flörta själv. Visst, det beror på taskigt självförtroende. Ibland funkar det, de gånger jag känner mig snygg och på. Då kommer flörtandet automatiskt och då får jag oftast det jag vill ha. Men jag kan inte koppla på det bara sådär. Jag har liksom inga knep.
2. Jag fattar inte när någon flörtar med mig. Jag tycker mest att, "jaha, det där var väl kul" , som igår med killen som gorde värsta hoppet ner framför mig och (enligt A) försökte få mig för sig själv på dansgolvet. Söt var han också. Men jag var så inne i mina glädjeendorfiner så jag fattade ingenting, jag bara dansade och var glad.
Jag behöver lite tips hörni. Hur gör man???
6 kommentarer:
Jag önskar jag kunde komma med tips om hur man gör, men jag är också lika vilsen i flörtvärlden. Jag har försökt att flörta men det brukar oftast bara spåra ur till att bli något patetiskt trevande där jag till slut ändå drar mig ur och tycker det hela är pinsamt.
Tänk förr i tiden, så enkelt allt var då. Det blinkades med ögonen eller så bjöds det på bröstkarameller ur en strut.
Jag skulle bli jättecharmad om nån bjöd på karameller ur en strut. :)
Tappa näsduken var ju annars ett knep för oss tjejer. Fast jag tvivlar på att det skulle funka i våra dagar...
Jag skulle bli charmad om någon bjöd på bröst.. ur en strut. Eller kanske inte.
Nej, det här med flörteri verkar svårt. Men jag är också blind för det, så jag vet inte heller när, var och hur sånt inträffar.
Det gör de väl redan... ;)
Man kanske skulle gå en charmkurs? :D
Jaa, charmkurs.
Hon Magdalena Ribbing kanske också har en sådan kurs. Det vore intressant att delta.
Fast hon verkar så läskig...
Skicka en kommentar