torsdag 20 augusti 2009

Bob Hund

Jag sitter och lyssnar på Bob Hund.
Jag kan fullkomligt ärligt säga att jag aldrig lyssnat på en hel låt med Bob Hund innan. Jag blir så där ibland. Anti, mot sånt som blir för hypat. Bob Hund har varit väldigt hypade, i alla fall i mina kretsar.

Men nu, plötsligt, tänkte jag att jag skulle ta reda på vad det egentligen är med Bob Hund. Grejen, liksom.
Och det är bra. Det fängslar mig. Egentligen vet jag inte varför. Jag är ju annars den som imponeras av bra sång och rena harmonier och det kan man ju inte beskylla detta för. Sångaren sjunger så illa ibland att det... Ja, fast ändå så passar det. Det funkar. Det är bra.
Jag vet inte vad som är bra, men det är bra.
Kan tänka mig att det är ännu bättre live.

Jag måste gå på mer livespelningar i höst...

2 kommentarer:

A sa...

Jag har heller aldrig gillat Bob Hund. Jag vet inte vad det beror på. Kanske skånskan, kanske den energiska, på gränsen enerverande energin i deras musikflöde. Kanske sångarens spattiga rörelser på scenen.

Jag har vid flera tillfällen försökt lyssna och ge det en chans, gång på gång. Men nej. Min kropp säger 'Nej Bob Hund, det funkar inte!'.

Antoinette sa...

Och ändå fastnade jag i det på Spotify! Som sagt, vet inte riktigt varför...