måndag 10 november 2014

ibland önskar jag att jag bara vore lite dum och glad

Åh, det är inget bra just nu.

Hade lönesamtal med chefen, men kände att jag var tvungen att säga något om mina tankar och hur jag mår. Att jag inte mår så bra och att jag tydligare och tydligare känner att jag inte vill jobba med det jag gör mest. Att jag gärna jobbar kvar, men då måste det vara med andra uppgifter. Snart. Det var väl i och för sig bra. Det behövde komma ut, jag har ju gått med liksom en hård klump i magen och bröstet rätt länge nu. Men jag önskar att jag inte grät jämt, i såna här situationer. Önskar att jag kunde få ut känslorna och frustrationen genom munnen och inte genom ögonen. För jag tror inte folk tar en på lika stort allvar när man gråter.
Jag är också lite störd över att jag (återigen) tog på mig själv ganska mycket när det gäller mitt mående. Visst beror det till stor del på HSP'n, men det beror ju även på en sjukt stressig situation på jobbet, under en lång tid. Och det är ju felet. Jag kan köra på ett bra tag, men när det tar stopp tar det stopp, som det gjorde nu för ett tag sen. Och då är det liksom kört.
Det tråkiga är också att min chef då bekräftar det dåliga. Inte så att hon säger att jag är dålig, men allt det där jag kämpat för, jobbat skiten ur mig för.. jag får liksom ingen cred för det, bara att jag inte riktigt lyckats hela vägen. Och det spär ju på mitt redan ganska låga självförtroende. Vad är jag bra på, liksom? Är jag ens bra på nåt? Och då har jag också så svårt att stå emot att lägga det hela på mig själv, fast jag vet att det inte bara ligger där.
Sen känner jag helt ärligt att jag inte får gå på för hårt heller. Jag vill ju få vettiga referenser när den dagen kommer. Faktiskt.

Jaha. Jag tänkte i alla fall på vägen hem, att jag nog visst kan ha ett stressigt jobb. Jag har inget emot att ha många arbetsuppgifter. Det är bara det att både ha massor att göra rent arbetsuppgiftsmässigt, samt att ha många andra små personer runt omkring att ha koll på, plus en hög ljudnivå.. DET knäcker mig.

Usch, jag skulle behöva en stor självförtroendeboost just nu. Typ få det där jobbet jag ska söka imorrn. Håll tummarna igen, är ni snälla.

5 kommentarer:

Tears and pearls sa...

Håller alla tummar som finns! Både du och jag ska hitta oss ett nytt jobb som vi passar för! Är det den vän jag känner som du ska träffa? :) Kram!

Antoinette sa...

Tack vännen, ja det måste vi!!! Det är liksom inte värt att släpa runt..
Nej inte denna gång! Jag har faktiskt inte hört av mig till honom än, du vet när det är mörkt och tungt.. Det är inte alltid man orkar träffa nytt och vara trevlig. Men jag ska messa honom snart, för jag tror det också skulle kunna bli riktigt trevligt, efter vad du berättat! :) Kram!!!

Tears and pearls sa...

Förstår dej så väl! Han är visserligen utomlands nu kom jag på, men han borde nog vara hemma snart! :) Men släng du i väg ett sms! :D

Anna sa...

Så klart håller jag!

Antoinette sa...

tack o puss!