måndag 30 november 2009

Resultat!

Minus 1 kilo. Trots mens.

Dock kände jag mig så slut idag när jag kom från min andra intervju på stället jag söker jobb på, att jag köpte mig lite naturgodis. Får väl sota för det sen.

My god, vad de grillade mig idag. De frågade massa läskiga frågor, bland annat varför jag inte lämnat min förra chef som referens. Det var ju för att vi kom ihop oss precis när jag slutade där, vilket jag berättade. känns ju sådär att berätta att man bråkat med chefen, men det är lika bra att tala sanning. Det var tre år sen och om de tycker att jag verkar bra får jag nog jobbet ändå. Så får vi se om jag tar det. Lite beror det på lönen.

Det kommer bli rätt så tufft. En helt ny verksamhet, massor av chans att sätta sin prägel, men samtidigt en massa jobb för att få det att funka.

söndag 29 november 2009

alla gör samma lika!

Idag läser jag runt på bloggar och inser att nästan alla har städat. Adventsstädat. Dessutom har nästan alla druckit glögg, ätit pepparkakor eller lussebullar och myyyyyyst.

Och det har jag med!
Haha. Jag lade upp det rätt snyggt där va? Verkade lite som om detta skulle bli ett sånt där hånande "alla gör likadant"inlägg?

Och det är klart att alla gör likadant, men det är ju det som är lite mysigt med advent!

Jag passade på att bjuda kvartetten på glögg och lussebullar när de kom. Det är bra med kvartetten, man kan göra de där familjegrejerna som man inte kan göra annars för att man inte har nån egen familj.

Förresten funderar jag på att skaffa katt igen.

lördag 28 november 2009

Hunger

Jag är hungrig!!!

Jättehungrig. Men jag har inga kalorier kvar, så det är bara att dricka vatten.
Nästan så jag vill gå och lägga mig och sova bara så det ska bli morgon och jag kan få äta frukost...

torsdag 26 november 2009

Planerad sovmorgon

Snart fredag, snart helg. Skönt, trots att vi har heldagsrep på lördag. Bara att ladda tålamodsreserven, det lär behövas... 60 körsångare (varav ca 25 st gubbar i 65årsåldern), två solister, en stråkkvartett och en pianist som ska regisseras till en och en halv timmes väloljad julshow...
Det märkliga är att det alltid blir bra när det väl är dags.

På söndag får jag i alla fall en sovmorgon innan det är dags för nästa rep. Det är dessutom hemma hos mig. Skönt, men jag måste komma på nån kul mat att bjuda på. Vi äter ju nästan alltid söndagmiddag ihop efter repet.
Några förslag?

tisdag 24 november 2009

Det är skönt när det vänder

Vad skönt det är när något man trodde skulle bli jobbigt och tröttsamt visar sig bli roligt och energigivande!
Precis så var det idag, men det kanske ni redan gissat.

Stämrep hemma hos mig. Mail efter mail under dagen; jag orkar, hinner, kan inte... Tills slut var vi bara hälften och inget av det jag planerat gick att genomföra. Så det var bara att tänka om. Vända på en femöring, skulle man kunna säga.
Och så blev det bra. Mysigt, roligt, givande. Sånt gillar vi.

Annars har jag ont i ryggen. Det är massagestolens fel. Vi har skaffat en sån på jobbet och jag har legat i den två dagar. Det är jätteskönt när man ligger i den, men nu gör det ont. Undrar om det är spänningar som löses upp? Eller bara knådat på fel ställen?
Skulle kunna vara spänningar också. Jag berättade för kollegorna idag. De blev ledsna, men glada för min skull, för att jag kommit till ett beslut. Kändes lite konstigt, men nu vet de. Nu är det bara resten av företaget... Jag tar det sen. Orkar inte innan julfesten, då blir det bara massa snack om det och det vill jag inte. Jag har liksom ingen lust att upprepa mig 50 gånger...

Förresten, nu har chefen på jobbet jag vill ha börjat ringa referenser. Det måste väl vara ett gott tecken?

måndag 23 november 2009

men...

Vid närmare eftertanke offrar jag promenaden för städning, med tanke på att det kommer hit en massa folk imorgon.

Over and done

Jag gjorde det.
Jag sa upp mig.
Och det blev inget drama. Jag behövde inte förklara mig in absurdum, eller stå till svars för något.

Det är skönt att ha det gjort. Det ger mig dessutom lite eld i baken att hitta något nytt.
Imorgon kommer nästa pärs, att berätta för kollegorna. Men det löser sig.

De var som att något släppte ändå, för nu har jag skitont i höger axel. Jag har förmodligen gått och spänt mig. Ska ta en kvällspromenad sen och ett varmt bad, så blir det nog bättre.

söndag 22 november 2009

Nu jäklar!

Imorgon är det dagen D.
Jag ska säga upp mig.
Måste erkänna att jag är lite nervös.

Önska mig lycka till!

lördag 21 november 2009

Men den här gången då!!!

Usch, jag har verkligen slappat till mig nu när jag har varit sjuk.
Insåg just att det är två veckor kvar till andra advent, vilket innebär två veckor till julkonserten. Jag får panik! Inte över alla sånger jag måste kunna, utan över mitt utseende.
Med början imorgon blir det nu operation späkning, i alla fall till andra advent. Sen kan jag vara "vanligt" nyttig. Tillbaka till ursprungsplanen; pulver på morgonen, nyttig lunch och sen fruktsallad eller havregrynsgröt till kvällen. Samt en timmes motion per dag. Det får jag nästan gratis bara jag promenerar hem från jobbet.

Ikväll äter jag naturgodis och cheddarpopcorn och låtsas att det inte är så farligt... Imorgon börjar allvaret!
Snälla håll tummarna för mig!
Jag tror jag ska plåga er med resultaten, för att hålla min motivation vid liv... Står ni ut med det?

Nu struntar jag i Transformers, som börjar på fyran, och kollar på "En Shopaholics Bekännelser".
Såg förresten på nåt debattprogram där man diskuterade att svenskarna konsumerar mer än nånsin, trots ekonomisk kris. Där satt en dryg snubbe och menade på att shoppingberoende, det finns inte. Det är ju bara att inte köpa. Seriöst, känslan när man köper nåt man verkligen vill ha eller gör ett fynd... Det är ju en adrenalinkick. Klart man kan bli beroende av den. Herregud, naiva människa...

fredag 20 november 2009

känd från TV

Sitter och segar bort fredagkvällen framför IDOL och nu då Cirkus Möller. För övrigt ett oerhört pinsamt program.
Men.
De brukar ha en återkommande sketch (eller i alla fall var den med den enda gång jag tidigare sett programmet) där två snubbar sitter på en sunkkrog och snackar med en kändis som råkar komma in.
Jag kan härmed meddela att den sunkkrogen ligger här i Såsen, bara ett stenkast från mitt ljuva hem!

Som om det vore nåt att skryta med...

Gör som Smurfan!

tankar om dop

Imorgon ska jag på dop.
Folk spottar ur sig ungar till höger och vänster nu för tiden. En bekant till mig fick precis sitt tredje barn och hon är 27 år.
Fast det kanske inte är så ungt? Det är bara det att jag är 35 och har bara de senaste åren överhuvudtaget börjat fundera på att barn kanske är något som skulle kunna funka, nån gång.

Samtidigt har jag flera väninnor som vill ha barn, vill det mer än något annat, men det går inte.

Ironiskt det där.

Jag har aldrig varit med barn. Jag har faktiskt aldrig slarvat. De fåtal gånger jag har haft oskyddad sex har jag alltid tagit dagen efter-piller, till och med i mitt senaste, riktigt seriösa, förhållande.
Så vad vet jag? Jag kanske inte ens kan bli gravid?

I vilket fall är det lite märkligt när folk omkring en börjar bilda familjer. Förmodligen för att jag är så långt ifrån det där familjebildandet just nu, i mitt singelskap. Men jag vet också att det där kan ändras snabbt. Så kände jag innan mitt ex också, men när jag väl träffade honom hade jag gärna flyttat ihop på en gång. Vi började faktiskt prata barn också. Tack och lov att det inte blev så...

Nåja, dop var det. Doppresent. Skitirriterande. Jag är pank och vad fasen köper man till en 7-månaders? Jag vägrar att köpa silverbestick! Tur för mig, en kompis undrade om jag ville vara med på hennes present och det tackade jag snabbt ja till. Vi bestämde oss för att försöka hitta ett fint hänge med en smaragd, ungens månadssten. Min kompis skulle handla, så jag får väl se imorgon vad det blev.

Om jag får barn ska de i alla fall inte döpas. Namnfest, javisst, men inget snack om en gud jag inte tror på. För det gör jag inte, inte kyrkans gud i alla fall. Jag har mina egna funderingar om det där.
Själv är jag inte döpt. När prästen i Västra Frölunda fick höra att "barnets far och mor" inte var gifta vägrade han att döpa oäktingen. Min mamma begärde snabbt blanketter för utträde ur svenska kyrkan istället. Så kunde det gå till på det glada 70-talet!

friska tankar

Jag vill bli frisk nu.
Inte bara från influensan, jag vill bli frisk och må bra. Jag vill orka.
Så jag tänker se till att göra det. Nytt jobb, lite mer pengar i plånboken, komma igång med träningen, det är mitt egenhändigt utskrivna recept. Och roliga saker. Aktivering.

Apropå ingenting, jag vägde mig häromdagen. Trodde ju att jag gått upp allt som jag gått ned, men si, det var inte fallet. 2,3 upp, så nu är det bara att ta nya tag.

Viktklubb, here we go again...

torsdag 19 november 2009

Jag har bestämt mig

Jag har bestämt mig.
På måndag säger jag upp mig. Utan jobb, utan säkerhet (fast att jag inte skulle få ett jobb inom rimlig framtid är osannolikt).
Men grejen är att jag har bestämt mig. Jag ska inte vara kvar och då känns det så falskt att inte säga något när min chef pratar om framtiden, planerar inför våren och allt...
Jag fixar inte det.

Igår var jag, trots min envisa influensa, på en intervju. Ett mycket intressant jobb. Det handlade om att vara med och bygga upp en verksamhet, något som skulle vara så roligt. Jobbigt, visst, men roligt. Att kunna få påverka redan från början. Jag har gjort det en gång, men det var när jag var alldeles färsk i branschen. Lite skillnad nu, 13 år senare. Jag gillade chefen också. Så mycket att jag t o m berättade lite snabbt om min depression. Naturligtvis visade det sig att hon också haft en. Förvånande - nej. Hoppas att jag blir aktuell.

Fast just nu är jag ganska låg igen. Jag märker att jag blir det när jag inte träffar folk. Jag blir osäker på att folk verkligen gillar mig. Och så saknar jag att sjunga och att träffa alla där. Jag vet att jag är borta för att inte riskera att smitta ner dem, men jag känner mig ändå som en svikare. Kanske ska försöka trotsa hostan och ta en promenad, det brukar kännas bättre efter det.

tisdag 17 november 2009

gnäll

Vansinnigt.
Sämre igen. Skulle med facit i hand inte jobbat igår.
Var ju dessutom tvungen att åka in med bilen på morgonen. Kom hem igen vid 8.30, somnade och sov till 14.30. Och nu är jag trött igen.
Tycker synd om mig själv och äter glass. Lättglass, men ändå.
Hatar mig själv för min dåliga karaktär. Jag rör ju inte på mig heller, eftersom jag hostar så fort jag överhuvudtaget har ögonen öppna.

Japp, det är officiellt väldigt synd om mig!

måndag 16 november 2009

fast det hade varit skönt att vara hemma en dag till...

Jo, jag fixade att jobba idag.
Fast jag åkte hem lite tidigare. Och tog bilen hem, vilket borde innebära att jag kan åka lite senare imorgon.
Det gick ju inte helt smärtfritt att jobba, det kan jag ju säga. Jag kände mig snurrig och till råga på allt började den gamla värken i höger nederdelen av magen sätta in. Efter jobbet hann jag hem en snabbis innan jag åkte iväg på ett möte. Lyckligtvis lyckades jag tigga till mig skjuts hem sen, så jag var hemma vid halvtio.
Gissa om jag längtar till imorgon kväll! Ingenting planerat, bara jag och soffan...

söndag 15 november 2009

Jobba jobba jobba

Imorrn ska jag gå och jobba.
Är jag frisk?
Nja, jag hade nog gärna stannat hemma en dag till. Men i så fall måste jag ha ett sjukintyg. Det känns besvärligt. Särskilt som läkaren jag pratat med under sjukdomen är min egen pappa.
Det enda som är bra är pengarna.
Jag får väl helt enkelt se till att jag tar det jäkligt lugnt på kvällarna denna vecka och går och lägger mig i tid.
Jag har ju ingen feber längre. Det enda är ju egentligen att jag hostar och att jag blivit så dålig av Tamiflun. Så, vi får se hur det går imorrn.

Äsch, fan, klart det går bra!

lördag 14 november 2009

Pest eller kolera

Men så kul!
Nu får Tamiflun mig att kräkas. Detta trots att jag tog den i samband med måltid, som man ska.

Jaha, antingen influensa och hosta, eller medicin och kräkas...
Jag tror jag går och lägger mig en stund.

En lista, ja tack!

Men en lista, det var väl längesen!
Nu gäller det bara att inte sno Annas svar... Hur många grejer på A finns det egentligen?

1. Vad heter du: Antoinette
2. Ett ord på fyra bokstäver: Ande
3. Flicknamn: Annika
4. Pojknamn: Anders
5. Yrke: Arkitekt
6. Färg: Aquablå
7. Klädesplagg: Anorak
8. Mat: Ananaspaj
9. Sak i badrummet: ansiktskräm
10. Plats/stad: Avesta
11. En orsak att vara sen: Avfrostning
12. Något man skriker: Aj!!
13. Film: Apocalypse now
14. Något man dricker: Ale
15. Band: Aerosmith
16. Djur: Apa
17. Gatunamn: Allvädersgränd
18. Bil: Alfa Romeo
19. Sång: Addicted
20. TV-program: Aktuellt

fredag 13 november 2009

Det tar sig, sa pyromanen...

Jodå, lite bättre idag. Inte lika nattsvart och trist.

Om en liten stund åker jag till faderskapet. Ska bada bastu, äta mat och förhoppningsvis våldsgosa lite med det svarta djuret.

Nu har jag en ny intervju bokad. Det var faktiskt det som väckte mig idag, att de ringde från ett av ställena jag sökt på. Men hon verkade inte alltför orolig över att jag låg hemma i influensa, hon bokade glatt in en intervju på onsdag.

Annars.. Jag har tittat på en film som jag hittade här hemma, "förälskad/förvirrad". En ganska typisk fransk romcom. Helt ok.
Just det, jag såg ju "Dumpa honom". Hmm. Jag kunde förstås skratta en del, eftersom jag som sagt inte har nåt på g som jag behövde känna igen och därmed få ångest för, men jag vet inte.. Boken är ju väldigt tydlig och rak med att; är det "så och så" då vill han inte ha dig. Jag tyckte filmen gav ett ganska dubbeltydigt message (jamen jag kommer inte på vad det heter på svenska, patetiskt, jag vet...), att "jo men kanske du är undantaget ändå"... Och sånt trams vet jag inte om jag vill höra...
Jaja, det var helt ok underhållning för en influensasjuk på-väg-att-bli-oskuld-pånytt.

torsdag 12 november 2009

Jag vet inte..

Vet inte om det är min isolering som gör det. Att jag knappt träffat folk på hela veckan.
Men jag känner mig jättelåg nu. Ensam, oälskad. Som nån som inte betyder något för någon.

Och jag vet ju. Jag vet att det inte är så. Varför kan jag inte få in det i min tjocka skalle? Varför måste jag ha bekräftelse hela tiden? Varför räcker det inte med mig själv? Varför kan jag inte bara få må bra?

Jag blir så trött på mig själv. Önskar att jag kunde vara lite korkad. Lite dumglad så där, en sån som inte funderar så mycket.

självkänsla noll

Jag hatar att jag inte har nån självkänsla.
Jag hatar att jag känner mig hotad så fort nån annan gör nåt bra. Att jag känner mig sämre då.
Jag hatar att jag inte bara kan vara glad för att någon annan är bra, att det gör att jag känner mig sämre.
Mitt självförtroende är ganska bra. Väldigt bra, ibland.
Men självkänslan...

onsdag 11 november 2009

want some..

Jag är såååå sugen på glass med chokladsås. Verkligen SÅ sugen. Men för att få det måste jag klä på mig och traska bort till Ica och det känns... sådär.
Suck.
Dessa ilandsproblem...

Bra shit i förorten!

Inser att ännu en bra grej med förorten är att det är billigare, inte bara hyresmässigt.
I alla fall att hyra film. 35 spänn, jämfört med 50.

Jag har hyrt Dumpa honom. Känns som ett bra tillfälle att se den nu när jag inte är involverad med någon what so ever. Slipper känna igen mig.

Egentligen borde jag ha åkt till apoteket och hämtat Tamiflu, men jag gör det imorrn, tänker jag. En dag mer eller mindre... Jag är ju inte döende. Bara hostig, rosslig och jävligt seg.

tisdag 10 november 2009

Ostlycka

Jag älskar ost.
Tyvärr är ost inte så bra för mig. Eller, ja, bra för själen, men inte för kroppen.

Därför blir jag så himla glad när jag, som idag, hittar en ost som är skitgod och som bara har 10% fett!!! Stark och smarrig, inte sådär plastig som lightostar brukar vara, utan smulig och härlig.

Ny favvobutik, med andra ord.

Lönefrågor

Nu fick jag mail från det där jobbet som inte kunde godta mina lönekrav.
De erbjuder en summa som är 2500 mindre än vad jag begärde. Samtidigt är det 1700 mer än vad jag har idag. Fast då har jag förstås en extra semestervecka där jag jobbar nu, det är värt rätt mycket i pengar.
Det är ett vik, så jag kan söka nytt jobb efter sommaren, då med en bättre utgångspunkt lönemässigt än idag.

Usch vad svårt!

Det här med nytt jobb

Jag håller ju som bäst på att leta nytt jobb, även om jag inget sagt till mitt nuvarande.
Det går ganska bra, det finns många jobb och jag har redan fått komma på tre intervjuer. Av de tre intervjuerna var det väl bara ett ställe som faktiskt var intressant. De var intresserade av mig med, ända tills de hörde vad jag ville ha i lön. Det intressanta är att de inte kom med ett motbud (vi har haft en mailkorrespondens), bara ett "vi kan inte tillmötesgå ditt lönekrav". Jag skickade faktiskt en fråga; "vad kan ni erbjuda", så vi får se om de svarar på det.
Annars har jag sökt sju nya jobb igår. Ska bli spännande att se responsen på det.

Jag behöver verkligen ett nytt jobb. Eller kanske snarare, Jag behöver verkligen ett nytt jobb där jag kan orka jobba heltid och tjäna mer pengar än vad jag gör idag. Jag är så asless på att aldrig ha pengar. Jag läser era bloggar, ni shoppar än det ena, än det andra... Jag fattar inte hur ni har råd? Men det är klart, ni jobbar väl inte deltid på ett dåligt betalt jobb..
Obs, jag menar inte att ge er dåligt samvete eller nåt för att ni shoppar! Jag skulle också, om jag hade råd. Bara lite avis.. ;) Men jag gör ju nåt åt saken i alla fall!

Det bästa skulle vara att få ett jobb som börjar direkt efter nyår. Då tror jag inte det skulle bli nåt tjafs med uppsägningen heller.
Håll tummarna nu för att nåt av de jobben jag sökte igår ska vara ett soft, bra jobb som kan betala mig det jag vill ha!

söndag 8 november 2009

Jag ger mig..

Okej, jag inser att jag kanske inte ska jobba imorrn.
Halsontet har eskalerat så jag knappt kan prata, inte för att jag är hes utan för att det gör ont. Nu gör det ont i nacken också och i öronen, plus att jag känner mig helt svag och ämlig.
Pratade med pappa doktorn, som tyckte sig ana svin.. Det kan vi ju hoppas att det inte är. Jag har i alla fall en tid hos doktorn på onsdag, sen förut, så om inte annat kanske det går att kolla då. För i så fall behöver jag väl inte vaccinera mig, eller?

Åh vad jag mår dåååååligt!

Jag är sjuuuuk!
Eftersom jag är singel och alltså inte har nån att plåga med beskrivningar av symptom och hur eländigt jag mår, så får bloggen stå till tjänst!
Det gick nämligen inte att sova bort det här eländiga.

Vaknade imorse med ont i halsen, efter att ha svettats floder under natten. Jag skämtar inte, jag var tvungen att stiga upp och det rann svett på ryggen. Droppar.
Nu har jag inte lika ont på bara ena sidan, ontet har mer flyttat sig till mitten, men jag känner mig seg, det kliar i öronen och allt känns blä helt enkelt.

Fast jag tänker ändå gå och jobba imorrn. Försöka i alla fall.

lördag 7 november 2009

nej nej nej!

Fan Fanfanfan.
Jag har ont i halsen. Och i huvudet.
Jag vill inte bli sjuk! Har inte tid, har inte råd. Och det kommer inte uppskattas på jobbet, för förra veckan var jag hemma för magont. Egentligen mensont, men det ville jag inte säga, för det lät så fånigt.

Dessutom repar vi hela dagen imorgon.
Och jag skulle ju komma igång med träningen nu ju.

Faaan!

Nu går jag och lägger mig. Kanske kan sova bort skiten.

Vinter!

Äntligen kom då Vintern till Hägersten.
Ja, jag menar förstås nya Marabou vinter.

Men jag vet inte riktigt. Jag borde tycka om den. Kanel, kardemumma, nejlika, choklad... What's not to like, liksom? Men det är nåt som inte riktigt funkar..

Jaja. Den är ju inte äcklig.

Just nu

Repa repa repa, har känts tungt ett tag, men nu roligt igen. Bra!
Yoga igår - träningsvärk idag. Bra för kropp och själ.
Ont i halsen, nej nej! Bara vätskebrist, säger vi! Inte tid att vara sjuk nu, inte.
Vän med krossat hjärta på besök i kväll.
Trött... Kanske ska vila en stund?

onsdag 4 november 2009

nyårsfest here we come!

Nu har jag prelbokat en lokal för nyårsfesten.
Första jag ringde till var ledig! Inte för dyr och festen kan hålla på så länge vi vill!
Dessutom är det i princip krypavstånd hem till mig.

We like.

tisdag 3 november 2009

all over again?

November kom verkligen med stormsteg.

Jag är lite orolig.
Ingenting känns roligt.
Jag kommer på kant med människor. Jag tror att de pratar om mig, hur inkompetent och jobbig jag är. Jag orkar inte slutföra saker jag tagit på mig. Jag väljer bort att umgås med människor.

Depression all over again.

Jag har ju höjt dosen på mina gladpiller och jag vet att det kan påverka till en början, men borde inte det gått över nu?

Just nu inser jag att det är träning som behövs. Fysisk träning. Både för endorfinerna, men även för den allmänna tillfredsställelsen.
Sen, en helt ovetenskaplig iakttagelse, så tror jag att jag skulle behöva ha sex.

måndag 2 november 2009

Jaha.

Jag säger bara en sak. PMS. Fy fan.

söndag 1 november 2009

lågt

ÅNGEST!
Ett ganska vackert ord för en hemsk känsla.
Det var ett tag sen nu och därför känns det värre än nånsin.
Inget jag gör är rätt. Allt jag gör är fel. Allt jag säger är fel och jag säger det på fel sätt. Alla tycker att jag är dum i huvudet, jobbig, korkad, dryg. Löjlig.
Jag vill försvinna. Åka bort, börja om. Göra om, göra rätt.

Vill pausa, hinna ifatt. Mig själv.

Jag blir så jävla irriterad!

Skit.
Mitt goda humör försvann på tunnelbanan.

Skulle möta upp pappa halv, fixa en grej och sen åka och fika. Fem i halv ringer han och säger att han är en halvtimme försenad. Kul. Och det är inte första gången, så här är det jämt. Han tycker jag kan stå och vänta en halvtimme vid Hornstull. Jag blir irriterad och säger att då åker jag hem och får saker gjort istället, så kan han höra av sig när han har fixat den där grejen som jag faktiskt inte behöver vara med och fixa. Då blir han irriterad och säger vi får se. Vi lägger på och jag får ångest. Över min reaktion. Vilket är helt fel, för det är okej att bli irriterad när nån är minst 30 minuter försenad, eller hur?
Men ångest får jag i vilket fall, mitt goda humör och min sköna morgon är som bortblåst och jag känner mig stressad och frustrerad. Skit!!!

Nu har jag i alla fall fått skriva av mig, jag har tagit en halv ångestdämpande, nu ska jag ta en hemmakardemummalatte och så får vi se vad som händer.

Funderingar kring trötthet

Hur kan man vara så trött?

Jag sover och sover. Igår gick jag och lade mig före 12 och ändå låg jag i sängen till halvelva idag. Fascinerande.
Det är bara att inse och acceptera, hösten tar på mig.
Jag tror i och för sig att träning skulle vara en bra grej. Att det ska vara så svårt att komma igång, jag vet ju att jag mår bra av det! Imorgon finns inga ursäkter, imorgon är det jag som går till gymet och fixar över mitt träningskort och sätter igång! Jag vill, jag ska, jag kan!!!

Kanske det här med att söka nya jobb tar lite också. Fast det ger ju med. Jag vill verkligen ha ett nytt jobb nu. Och ännu viktigare, en ny lön. Jag är så less på att vara pank!

Nu ska jag dricka kaffe och ge mig ut på en promenad, då kanske jag blir piggare. Sen är det bara att förbereda för repet ikväll.