Jag vet inte om jag är en särskilt bra vän, egentligen.
Jag är dålig på att höra av mig, glömmer födelsedagar, har lite av telefonfobi, dubbelbokar...
Å andra sidan kräver jag inte så mycket sånt av mina vänner heller.
Men när det gäller så finns jag där om jag behövs. Lyssnar. Eller pratar om annat, om det är vad som behövs. Utan att döma. Spelar ingen roll om det är en gammal eller ny vänskap, djup eller ytlig.
Jag tror att det är en ganska bra egenskap.
2 kommentarer:
Det är väl ändå det man uppskattar mest, att någon finns där o vill lyssna så fokusera på det :o) Sen att du glömmer födelsedagar eller råkar dubbelboka etc, är du sån som person finns det ju inte mycket att göra åt det - du väger upp det med annat istället! ;o)
Ja, det är väl så hoppas jag! :)
Och de som inte tycker det, sorry, men då får det vara!
Skicka en kommentar