Tur att jag skrev det jag skrev igår, för idag behövde jag läsa det.
Hamnade i en situation på jobbet, som inte alls var nåt speciell egentligen, men den lyckades trigga igång massor av knäppa tankar och känslor. Och så bubblade det över. Tårar, tårar, tårar. Som tur var var det precis i slutet av dagen, så jag tror inte direkt nån märkte att jag kom ut från toa lite extra rödögd. Som tur var en gång till, så åkte jag direkt till terapin och fick hjälp med att sortera ut det hela och inse att jag inte kunde påverka situationen så mycket. Utom möjligen genom att cut my self some slack. Och ta reda på vad som förväntas av mig i vissa situationer, för det har faktiskt ingen talat om.
Sen åkte jag till gymmet och höll på att ta livet av mig på ett spinningpass. Drog på som bara den på första spurten, så sen fick jag köra på halvfart i två låtar för att inte svimma, kräkas eller både och. Men jag genomförde passet, cred till mig!
Men jag är ändå glad. Och levande. Och jag lär mig hantera de här situationerna, sakta men säkert kommer jag ut på andra sidan.
En massa bra grejer har jag trots allt, även idag.
Jag har ett helt ok jobb, med en helt ok lön. Även om det är tufft ibland, men säg ett jobb som aldrig är tufft? Som man vill ha?
Jag har en kropp som funkar, som jag kan träna med.
Jag har familj som jag trivs med och som jag snart ska få träffa lite mer på grund av en massa födelsedagsfiranden denna månad.
Jag kan känna. Lite väl mycket ibland, men jag vill ändå inte vara utan mina känslor.
4 kommentarer:
Ha ha, jag förstår precis!
Imorse när jag skulle gå upp så kände jag verkligen att det var skit. Sen så lyssnade jag på P3s Morgonpasset och skrattade redan innan jag klivit ur dörren och flera gånger innan jag nått tunnelbanan. Då insåg jag att jag inte hade något alls att gnälla över. Konstigt det där med hur man känner men ändå inte känner och hur det kan förändras så snabbt.
Ja, vilken jäkla dramaqueen man är ibland.. :S Tur att man kan skratta åt sig själv i backspegeln i alla fall!
Ja man ska vara tacksam för det man har och inte gräma sig för det som man iNTE har.. *L*
Well,har inga visdomsord till detta inlägg eftersom du har så många själv.
Det är okej att falla ibland och det är fantastiskt när man hittar sin egen kraft och förmåga att ta vara på sig själv och livet igen.
Jag är så glad för att du inser hur fin och bra du är! :)
Kramar i massor
Skicka en kommentar