Saknar att sakna

Sitter hemma, lördag kväll och det är ganska skönt. Jag har tvättat och dammsugit. Stått emot lustan att gå och handla onyttigheter. Jag har tränat och mitt munsår-from-hell har börjat försvinna så sakteliga. Jag har lax i ugnen och broccoli på spisen.

Men oj vad jag saknar någon att sakna. Kyssa, hångla, sms:a med, längta efter...

Plötsligt idag ploppar en kille upp på msn. Vi snackade en del för några år sen, träffades aldrig och så rann det ut i sanden. Sen har han liksom bara blivit kvar på msn. Vi chattar lite i alla fall. Han bor inte i samma stad, men har ett ex i grannstadsdelen som han ska försöka igen med och, om det funkar, flytta till. Vete 17 om han inte försökte insinuera att vi kunde ses om det inte skulle funka med exet.. Ha. Nä, second best vet jag inte om jag vill vara. Då satsar jag hellre på singel AW och hoppas på att drömprinsen finns där nånstans i minglet.