Att det ska vara så svårt..

Det var tungt idag.
En del av mig ville så gärna bara stanna hemma, ta ett varmt bad och krypa ner under en filt i soffan. Titta på dålig tv och äta pepparkakor.
Så jag mår extra bra över att jag faktiskt klädde på mig och masade mig iväg till Yogan.
Och jag vet inte hur jag funkar. För jag mår ju så bra av det. Det var så skönt att få sträcka ut ordentligt och jäklar vad jag har blivit vig om man jämför med förut! Helt klart en fördel med att vara en person som vill göra allt perfekt. Man blir trots allt bättre.
Det är nog därför jag haft så svårt med styrketräningen tills jag hittade Nautilusmetoden. Jag blir så fruktansvärt uttråkad av att inte se resultat. Men där kom ju resultaten väldigt snabbt. Jag bygger rätt fort också, när jag väl kommer igång.
Humöret blir bättre av träning. Självförtroendet, magen, you name it.
Och ändå ska det vara en sån kamp att komma iväg.
Jag fattar inte.

Men jag är väldigt glad att jag gjorde det idag.

sorry, I don't work that way...

Prestation.
Jag funkar inte så.
När det blir måsten av det hela.

Som med listan.
Nu blev det ett måste i min värld och då knyter det sig.

Så jag skiter i listan för tillfället och återupptar den när jag känner för det.

Och klockan är alldeles för mycket igen.

Min KBT-terapeut (kan man säga så?) säger att jag är lätt till måttligt deprimerad just nu. Det visar skattningslistor som jag fick fylla i förra gången. Detta trots att jag äter medicin. Inte för att jag vill äta mer medicin, men jag antar att jag behöver lära mig att inte trilla ner i det där hålet i vägen igen. Om ni har hört den liknelsen. Eller som man brukar säga; definitionen av galenskap är att göra på samma sätt gång på gång och förvänta sig nya resultat...

Jag mår ändå ganska bra idag. Kände mig lite off på jobbet efter att ha varit borta en och en halv vecka. Jag tappar mark. Men nu har jag bokat in ett möte med min chef på onsdag. Jag ska tala om för henne att jag söker andra jobb. För det går ju inte, det här.
Och ändå... Tillfreds.
Just här, just nu.

Var är pirret?

Söndagsbluesen kom ikapp lite, trots mys med ljus, glögg, pepparkakor och duettande..

Jag undrar om jag nånsin kommer att bli kär igen. Eller kanske snarare om jag ska lyckas bli kär i nån som kan bli kär i mig. Alla som verkat intresserade på sistone är bara så fel. Jag kanske är för kräsen? Fast jag har inte ens en lista. Om jag hade en skulle det stå: Får mig att få pirr. Inget annat.

Men det är väldigt, väldigt pirrfritt för närvarande...

Glad 1:a Advent!

Ja, jag har pausat lite med listan. Oroa er inte. Den kommer att återupptas nu i veckan

Idag har jag haft en sån där otroligt skön dag. Sov länge, frukost i lugn och ro med två stora hemmalatte. Årets Jul-spellista på Spotify fixade jag under tiden. Gick och handlade, tog ett varmt bad... Adventspyntade lite.

Glad 1:a Advent på er allihopa!

Dagen efter kvällen före

Mina damer och herrar...

Idag har jag varit bakis. Mer bakis än på mycket länge. Sådär så jag blir påmind om att det kan vara ok att dricka liiite mindre kvällen innan. Eller ialla fall varva med vatten.

Nåja. Jag hade väldigt roligt. Singel AW med Maria. Hon fick mig att spela Guitar Hero! Eller Rockband var det kanske. Offentligt! Jag var skitdålig, men jäklar vad kul det var.
Träffade väl inte direkt nån potentiell pojkvän, men det är ok.
Pratade med en kille som hade mailat mig på dejtingsidan. Idag hade jag fått ett nytt mail att han gärna ses igen, men jag vet inte. Han var inte riktigt min typ. Hade barn också och njaä..

Men jag gillar idén, att gå ut på ett ställe där man vet att folk är singlar.

Sen hånglade jag lite i en soffa, men det var faktiskt bara för att jag var jättefull. Ojojoj.

Dag 08 - Ett ögonblick

Jag har försökt skriva det här inlägget hela dagen.
Det vill sig inte.
Jag kan bara inte komma på ett sånt där stort ögonblick.
Eller, det kan jag, men jag vill inte skriva om dem.

Så jag väljer ögonblicket jag kom ner i Plogen första gången.
Jag var rädd för plogen. Tyckte det var fruktansvärt obehagligt att tippa bakåt och inte riktigt veta vart mattan var. Om jag skulle slå runt.
Och så plötsligt en gång. Jag bestämmer mig för att skita i att försöka komma ner och fokuserar på sittbenen istället, att sträcka dem så högt upp som möjligt. Så är den där, med ens. Mattan, under ena tån. och den andra.

Känslan av att ha forcerat ett hinder..

Så skön.

Dag 07 - Min bästa vän

Det är intressant det där med vänner. Hur olika det kan vara.
En del umgås bara med människor de känt sen de var små. Gänget, liksom.
För mig är det tvärtom. De flesta vänner jag har, har jag lärt känna i vuxen ålder.
Min äldsta vän har jag känt sen vi var 17. Inte så att jag förnekar alla jag känt innan dess, men jag umgås inte med dem längre.

Min äldsta vän är också min bästa vän. Min syster, min bästaste.
Vi är olika, min vän och jag. Hon är stormen, jag är hamnen. Sen kan det storma lite i hamnen också och det är ganska lugnt ibland i stormens öga. Men i det stora hela.

Hon är den som vet allt om mig. Den som får veta allt. Jag vet det mesta om henne också. Vi har gått igenom så mycket tillsammans att det egentligen är helt otroligt att vi fortfarande är vänner. Men jag tror det är det som svetsat samman oss.
Vi har inte alltid bott i samma stad. Ibland hörs vi inte på månader. Men vi finns i varandras hjärtan, det är huvudsaken.

Dag 06 - Min dag

Nu ni, nu blir det spännande!

Vaknar vid 10. Småslumrar lite fram till elva, går upp och äter frukost. Tittar ut på snöstormen, som de kallar den.
Känner mig inte fullt lika genomtäppt och eländig idag, hurra det har vänt!
Pratar i telefon, först med jobbet, sen med pappa. Hostar sen så jag nästan kräks. Jaha.

Fixar kaffe, sätter mig och börjar lägga in en låt i Finale, samtidigt som jag chattar med min kusin i London. Plötsligt är klockan fyra och jag inser att jag är hungrig. Värmer lite soppa och fortsätter med Finale. Nästa gång jag tittar på klockan är den halv sju.
Jag kollar på ett avsnitt av Simpsons och ett av Biggest Loser. Är hungrig igen, gör en omelett med västerbottensost, stekt lök och svamp, samt skivad tomat. Den blir god, men går sönder lite när jag ska lägga upp den sådär snyggt som en halvmåne på tallriken.
Det är kallt i min lägenhet, så jag bestämmer mig för ett hett bad. Jag läser i badet. Alltid.

Sen sätter jag mig vid datorn igen, skriver klart en reseberättelse, chattar lite och skriver detta inlägg.

Oh, så roligt att vara hemma och sjuk!

Hur man kör bil i dåligt väder

Tänkte att det kunde vara viktigt att påminna om hur man egentligen kör nu i vinterväglag...

1. Om marken är lätt fuktig av en smula regn och trafiken rör sig i 100 km/tim, kör i 25 km/tim.
2. När en större väg täcks av en trafikfarlig mängd snö och trafiken rör sig i 25 km/tim, kör i 100 km/tim.
3. Ju halare vägbanan är, desto mer bör du byta körfält.
4. Använd endast parkeringsljus när du kör i regn, snöslask eller dimma.
5. Om all snö har blivit bortplogad och rikligt med salt och sand har spritts ut på vägen, kör i 15 km/tim. Även om trafiken över huvud rör sig i 90 km/tim.
6. Om vägen är hal på grund av is, regn eller snö, framkalla med avsikt vida sladdar.
7. När du kör iväg igen efter att ha tvingats stanna vid rött ljus i regn eller snö, låt drivhjulen alltid spinna för att därmed orsaka så mycket förvirring som möjligt.
8. När du närmar dig en stor vattenpöl på vägen, kör igenom den så att en fullkomlig tidvattensvåg dränker in andra bilar och fotgängare.
9. Vid körning i alla slags oväder, strunta i alla linjer som är målade på vägen.
10. Om vägförhållandena är allt utom torra, kör alltid för nära framförvarande fordon.
11. Låt isen och snön på taket vara kvar på din bil. Kör sedan så fort som möjligt så att allt flyger av och hamnar på andra bilar.
12. När hela bilen är täckt av snö eller is, borsta eller skrapa bara ren en liten bit av vindrutan mitt framför förarsätet så att du inte kommer att ha en aning om vad som pågår runt omkring dig.
13. Om din vindruta blir immig när du kör, torka INTE av den. Slå bara på defrostern och luta dig mot passagerarsätet och böj ner huvudet mot instrumentbrädan.
14. Fortsätt sedan att köra genom att kika ut genom vindrutan där defrostern precis har börjat ta bort imman.
15. Tvärbromsa för att få reda på hur hal snön, regnet eller isen har gjort vägen.
16. Använd inte vindrutetorkarna i hällregn, om du inte gillar det gnällande oljudet de åstadkommer.
17. Låt dina vindrutetorkare gå en lång stund efter det att regnet har upphört.
18. När du borstar snön av bilen, borsta ner den på stötfångaren så att den skymmer strålkastarna, blink- och bromsljusen.
19. När du kör på isgata, kör så fort som möjligt - du har ju ett fyrahjulsdrivet fordon som är utrustat med låsningsfria bromsar.
20. Om värmen i din bil inte fungerar, se till att ha en för stor vinterrock på dig och dra upp dragkedjan så långt att den enda delen av ditt huvud som är bar, är dina ögonbryn och panna.

Lånat från Yttermera

Dag 05 - Vad är kärlek?

Kärlek är läskigt. Kärlek får mig att bli svag, att tappa bort mig själv.
Men kärlek är också underbart. Det som gör att man lever. Om man inte älskade, vem vore man då? Och då pratar jag naturligtvis inte bara romantisk kärlek.
Förståelse.
Respekt.
Trygghet.
Ärlighet.

Kärlek är inte lätt. Den övervinner inte allt. Man måste jobba för kärlek.
Och det är värt det.

Dag 04 - Det här åt jag i dag (igår)

Meh!
Jag glömde ju igår..

Inte bästa matdagen direkt, men okej:

Frukost
äggröra
klyftat och skalat äpple
te med honung

hemmalatte med laktosfri lättmjölk

Lunch
Keldas orientaliska soppa med nudlar

Middag/kvällsmat
massor av hårda mackor med räkost och te

Jo, så hetsåt jag ju choklad också, nånstans däremellan...

Ja! och nej...

Kände mig bättre när jag vaknade imorse. Hurra, tänkte jag, äntligen vänder det!
Några timmar senare känner jag mig risigare än någonsin och har feber igen. Blir nog att ringa Närakuten och hoppas på en tid i samband med mitt KBT-samtal.

Åhhh, så tråkigt!!

Sweetness

Plötsligt plingar det till i mobilen. Ett för mig okänt nummer och när jag öppnar meddelandet står det:
Hej! Ville bara säga hur go du är och hur bra du sjunger!
Nyfiken som jag är slänger jag mig på Eniro och kollar numret, som visar sig gå till en av mina småkusiner. Eller små och små, hon är väl typ 17 nu. Vi ses inte så ofta, då hon bor i en helt annan del av landet.
Så himla gulligt.

Mina grannar spelar julmusik.

Choklad

Tänker nog gå och köpa choklad. Tror jag. Jag är lite kluven, men samtidigt väldigt sugen på choklad.
Frågan är vilken sorts choklad jag är sugen på.

Jag blir ju lite korkad när jag har huvudet fullt med snor. Jag tror liksom att bara för att jag inte kan röra på mig så kan jag lika gärna skita i hur jag äter. Nej, jag vet. Det stämmer inte. Men nån del av mig tror ändå att det är så, just nu. Jag blir lite Jaja, skitsamma jag börjar om på måndag. Sådär.

Och jag vet ju visst vad jag är sugen på. Lindtor. Så jäkla gott.

Dag 03 - Mina föräldrar

Mina föräldrar lever inte ihop.
Det har de inte gjort sen jag var 8. Jag minns inte riktigt vad jag tyckte om det där, faktum är att åren mellan 8 och 10 är hyfsat utraderade i mitt minne.
Men, i dagsläget är jag glad att de valde att gå skilda vägar. De har alltid skött det snyggt inför oss barn, alltid haft en bra kontakt. Utom några år kanske, men det berodde på annat. Första jularna efter separationen firade vi tillsammans.

Min mamma bor kvar i uppväxtstaden. Hon är en utmejslad Typ A-människa. Tusen järn i elden, alltid på språng. Allt ska vara, om inte perfekt, så i alla fall outstanding. Både på jobbet och privat. Lite har hon lärt sig efter sin hjärtinfarkt för13 år sen, men det är sån hon är. Hon är lojal, pålitlig och principfast.
Idag har vi en bra kontakt, jag och mamma. Kanske att vi till och med kommit varann lite närmare sen hon blev dumpad nu i höstas. Jag vet inte. Men jag älskar henne.

Min pappa bor här, i samma stad. Det har han gjort i ganska många år, sen han träffade the wicked witch from Finland. Häxan som gjorde att pappa och jag i princip tappade kontakten under några år, som sabbade min lillebrors självförtroende totalt (hur kan man göra så mot en 9-åring?), men som tillslut försvann från scenen. Nu är min pappa gift, sen 6 år tillbaka, med en helt annan kvinna. Tack och lov.
Pappa är passionerad. Nördig, rent utav. Eller, han blir passionerad när han hittar ett intresse. Det har varit allt från matlagning till krukväxter till sömnad till motorcyklar, sång och nu kameror. Han lär sig allt om det han är intresserad av och delar gärna med sig till omgivningen. Utan att riktigt ha koll på om andra är lika intresserade. Pappa hade blivit en strålande missionär, om han bara varit intresserad av religion. Han kan vara väldigt självupptagen, men jag älskar honom.

När jag nu sitter här och skriver om mina föräldrar inser jag att äpplet nog inte faller så långt från trädet...

Fredagkväll my ass

Åh det är så tråååååååååkigt!

Här sitter jag hemma och hostar upp lungorna när jag egentligen vill sitta på någon mysig bar med ett glas vin och massa snygga killar.

Seriöst, det här med att vara sjuk så ofta, det tär. Både fysiskt och mentalt. Jag börjar undra vad det är för fel. Varför blir jag sjuk hela tiden? Det saknas ju tydligen ingenting i kroppen, så vad beror det på? Okej dåligt immunförsvar, men det måste ju finnas ett slut! Eller?

För inte ens jag kan ju inbilla mig fram feber och krupphosta...

Dag 02 - Min första kärlek

Hur skriver man om det här?
Vad räknas som den första kärleken egentligen? Den där trånande kärleken-på-håll, som oftast gällde i mellan och högstadiet? Första gången man blev ihop med nån?
Svårt.
Jag har aldrig direkt haft tur i kärlek. I grundskolan var jag lite av en outsider, vilket dels gjorde att killarna inte såg mig riktigt på det sättet, dels att jag nog var lite för cool för att bli ihop med någon av dem. Sen blir jag inte kär så lätt heller. Och blir jag kär, oftast i någon svåråtkomlig, då håller det i sig. I högstadiet var jag kär, på avstånd naturligtvis, i samma kille i två år. En kille i parallellklassen. Jag hängde rätt mycket med några tjejer i hans klass, men ingenting hände såklart. Herregud.
Sen var jag kär på avstånd i en termin på gymnasiet, sådär så att man höll på att kissa på sig bara man mötte Honom i korridoren och han sa "hej". Lite senare hände det grejer, men det tror jag är ett annat inlägg.

Men nu var det den första kärleken det skulle handla om. Min första kille, om man ska uttrycka det så, var när jag var ca 4 år och gick på dagis. Jag minns inte vad han hette, men vi skulle gifta oss, minsann. Det fria 70-talet till trots. Vi utforskade massa spännande områden vill jag minnas, utom synhåll för fröknarnas vakande ögon förstås.

Så första kärleken... Första gången jag var riktigt tokkär, så där så man vill krypa in under huden på den älskade för att kunna vara så nära som möjligt, det var jag faktiskt inte förrän just i gymnasiet.
Fortsättning följer...

Dag 01 - Presentera mig själv

Antoinette.
En pseudonym, javisst. Lite hemlig måste man få vara här i livet. Skapa mystik och så vidare.
Men, dock.. En presentation.
Kvinna nånstans mittemellan 30 och 40. Singel, men less på det. Utarbetad, sönderstressad, men med hopp om livet. Börjar tagga ner.
En känslomänniska ut i fingerspetsarna. Har svårt att hålla tyst om nåt känns fel. Inte alltid en bra egenskap...
Kämpar med några extrakilon, äntligen har de börjat försvinna. I samband med detta blivit beroende av Biggest Loser. Såpass att jag till och med drömde om programmet inatt.
Teoretiker. Gillar att prata, skriva, planera, organisera...
Ekonomisk disaster. Fast rycker upp mig emellanåt, så Lyxfällan får vänta.
Har en diffus frihetsönskan. Vill bli oberoende på nåt sätt, ekonomiskt, arbetsmässigt.. Vet inte riktigt.
Och det där är typiskt. Pratar innan jag tänkt klart. Verkar nog ofta ganska rörig.
Flammar upp rätt snabbt, men det går över lika fort. Om jag inte känner mig sviken. Då är jag långsint som fan.
Lånar ett uttryck från Ia; social ensamvarg. So me.

Nystart

Mycket gnäll på senaste.
Missförstå mig rätt - det är ok. Det är min blogg, min egoblogg, och jag skriver vad jag vill. Vill jag gnälla så gör jag det.
Men nu vill jag prova nåt annat.

Så, varför inte sno den där listan som jag ser lite överallt på bloggar. Here it goes:

Dag 01 - Presentera mig själv

Dag 02 - Min första kärlek

Dag 03 - Mina föräldrar

Dag 04 - Det här åt jag i dag

Dag 05 - Vad är kärlek?

Dag 06 - Min dag

Dag 07 - Min bästa vän

Dag 08 - Ett ögonblick

Dag 09 - Min tro

Dag 10 - Det här hade jag på mig i dag

Dag 11 - Mina syskon

Dag 12 - I min handväska

Dag 13 - Den här veckan

Dag 14 - Vad hade jag på mig i dag?

Dag 15 - Mina drömmar

Dag 16 - Min första kyss

Dag 17 - Mitt favoritminne

Dag 18 - Min favoritfödelsedag

Dag 19 - Detta ångrar jag

Dag 20 - Den här månaden

Dag 21 - Ett annat ögonblick

Dag 22 - Det här upprör mig

Dag 23 - Det här får mig att må bättre

Dag 24 - Det här får mig att gråta

Dag 25 - En första

Dag 26 - Mina rädslor

Dag 27 - Min favoritplats

Dag 28 - Det här saknar jag

Dag 29 - Mina ambitioner

Dag 30 - Ett sista ögonblick

 Då kör vi...

Bra, men lite dålig..

Usch, jag känner mig lite dålig. I dubbel bemärkelse.
Kände redan igår kväll att kroppen började lägga ner. Vaknade imorse med slemhosta och feber. Ringde jobbet, somnade om och sov till halv ett.
Insåg sen att vi hade ett viktigt gig på kvällen, som jag bara inte fick missa. Bara att hoppa i badet, hinka te för att få lite ordning på halsen, sätta på lösfrallorna och bita ihop. En treo hjälpte också.
Som tur var påverkade det inte rösten så mycket och giget gick fantastiskt bra. Mycket uppskattat av både publik och arrangörer. En ljudtekniker har vi hittat också, som dessutom väldigt gärna vill spela in oss. Hon fixar gratis studio och gör det för en liten penning, bara för att lära sig.
Men det känns lite sådär att vara hemma från jobbet och sen åka och giga. Det är i och för sig inte alls samma sak att giga tre set om 10 minuter, som att jobba 8 timmar och vara pigg och alert hela tiden (som jag måste vara i mitt jobb). Dessutom är det jobbet som gör mig sjuk. Så mycket bakterier...
Nu är jag helt slut igen och räknar med att sova minst 12 timmar inatt.

Jag måste byta jobb...

Men om jag bara kunde

Men kan jag inte bara vara tyst ibland?
Låta bli att provoceras, att hamna på "jag kan och vet minsann också"-nivån.
Kan jag inte bara acceptera, låta dem hållas?

Kan jag inte vara den där tysta, intelligenta typen? För om man inte pratar så mycket tycker folk att man är jäkligt smart när man säger saker, märker jag.
Men nej.
Ut med det bara. Högt och tydligt. Eller otydligt.
Och det kan väl vara okej, men bli provocerad. Att inte kunna behålla lugnet, att bra låta det vara.

Ibland vill jag bara vara nån annan.

Hur gick det då?

Jomen det gick bra.
Jag pratade, berättade, grät... Som vanligt, alltså.
Visst känns det lite som om man återupprepar sig. Jag är lite trött på att berätta om hur jag mår, när jag mår så och varför.. Särskilt som jag inte vet, alla gånger. Och jag vill ju veta, för jag vill säga rätt. Det sa jag också.

Så vi ska ses nästa måndag igen. Prata vidare. Så får vi se.

Nu är jag trött. Men! Jag har kommit på att det inte alls är mycket kalorier i Ekströms chokladmousse!

Bara en sån sak. Man kan ju bli lycklig för mindre.

söndag gör jag ingenting.. Jo, tänker lite..

Funderar på KBT'n imorrn.
Är lite nervös, faktiskt. Hur ska det gå? Vad kommer jag tycka om terapeuten? Kommer det riva upp massa saker? Hur kommer jag att må?
Undrar om det är därför jag varit så sötsugen hela veckan. För att jag är stressad. Över jobb, KBT, allt.. Kanske är det som gett mig munsåret-from-hell också.
Fast det är i alla fall nästan borta nu. Tack Anti och Compeed!

Förresten.
MSN-killen hörde av sig idag igen.
Mystiskt.

Saknar att sakna

Sitter hemma, lördag kväll och det är ganska skönt. Jag har tvättat och dammsugit. Stått emot lustan att gå och handla onyttigheter. Jag har tränat och mitt munsår-from-hell har börjat försvinna så sakteliga. Jag har lax i ugnen och broccoli på spisen.

Men oj vad jag saknar någon att sakna. Kyssa, hångla, sms:a med, längta efter...

Plötsligt idag ploppar en kille upp på msn. Vi snackade en del för några år sen, träffades aldrig och så rann det ut i sanden. Sen har han liksom bara blivit kvar på msn. Vi chattar lite i alla fall. Han bor inte i samma stad, men har ett ex i grannstadsdelen som han ska försöka igen med och, om det funkar, flytta till. Vete 17 om han inte försökte insinuera att vi kunde ses om det inte skulle funka med exet.. Ha. Nä, second best vet jag inte om jag vill vara. Då satsar jag hellre på singel AW och hoppas på att drömprinsen finns där nånstans i minglet.

Vill ha!

Men vad är det med mig?
Jag vill bara äta massor av onyttiga saker! Pizza, choklad, ge mig! Kladdkaka, grädde, äppelpaj med vaniljvisp..
Det är ju helt sjukt.
Varför kan jag inte ha cravings efter morötter?

Hos doktorn och dumpad på lördag kväll

Okej, så jag var hos doktorn idag. Jag lovar att det var samma slöa människa som satt i kassan, som jag pratade med på telefon sist jag ringde. Så jäkla långsam! Jag blir vansinnig på tröga människor. Jag tål dem inte! Jag var till och med tvungen att fråga vart jag skulle vänta på läkaren.

I alla fall. Kändes lite som att kasta 140 spänn i sjön. Fick konstaterat att jag mår som förut med humörsvängningar och vanföreställningar, men vi ändrar inte medicinen eftersom jag börjar med KBT på måndag. Konstaterade även att kolesterolet är högt, som vanligt (dåliga gener...), men att vi inte gör nåt åt det heller eftersom vi inte har siffror att jämföra med. Alltså, kan inte vårdcentralerna skicka journaler mellan sig? Jaja, det var inte tokhögt och jag hade faktiskt missat medicinen ett tag innan provtagningen, så det är bra att vänta och se.

Sen skulle jag träffat en kompis imorrn och tagit ett glas vin. Kul att gå ut en sväng, tänkte jag. Men, surprise, hon ställde in. Hade inte råd. Vill att jag ska åka långt bort i tjottahejti-norrrt till henne istället. Men det vill inte jag. Stan hade varit alldeles lagom. Så, nu blev jag alltså dumpad.. Nån som vill ta ett glas vin med mig imorrn?

Annars är det lite sjukt att det ska vara så svårt att sköta maten. Jag har varit sugen på grejer hela veckan. Tror jag lyckats hålla mig inom gränsen, men ändå. Skulle vara duktig och body-pumpa idag, men passet var fullt. Det blev 20 min crosstrainer och 10 min rodd istället. Inte same same, men i alla fall nåt. Vaknar jag i tid tar jag ett extrapass imorrn istället.

Jaha.
Det var mitt spännande liv en fredag kväll i november

Rep och tider

Rep rep..
Tyckte först att det kändes lite jobbigt. Blev liksom lite sångless efter USA. Otroligt skönt att vara helt repledig när vi kom hem. Men nu var vi liksom tvungna, eftersom vi har ett väldigt bra betalt gig nästa vecka. Och.. Det var kul. Blev lite trött i rösten, men det är mitt eget fel eftersom jag inte hållit igång den.

Så nu ser jag fram emot söndagsrepet.

Och så har jag fått en ny tid hos en kurator på vårdcentralen. På måndag.

Men åhh

Ja men.
Vilodag idag med. Förutom promenaderna till jobbet då. Men jag känner mig snorig och dan. Och det är bara ursäkter, jag vet.
Imorrn blir det rep, men fredag och lördag... Då kör vi!

Veckan som kom av sig

Man ska aldrig ropa hej...

Idag var det mycket svårare att välja det positiva, men jag kämpade!
Någon träning blev det dock inte. Slutade sent, pulsade hem i blöt yrsnö och har knappt lyft ett finger. Har träningsvärk, vilket i och för sig är helt okej, men också stort munsår i vänster mungipa, ont i örat, ont i blåsor i munnen och på huvudet. Ja, på. Ovanpå huden liksom.
Så nu går jag och lägger mig.

Gonatt!

Träningsvecka!

Jag har kommit på att jag ska göra som i Biggest Loser. Jag ska ha veckoteman.

Den här veckan är träningsveckan. Idag har jag tränat 30 min Core och 55 min Spinning.
Imorgon är planen 55 min Yoga (om jag hinner från jobbet) och 75 min Afro aerobic. Onsdag, då blir det Spinning 55 min och Yoga 55 min. Torsdag kör vi Salsa 55 min om jag hinner från jobbet och sen Yoga 90 min.
Fredag tar vi 30 min Core och en Bodypump på 55 min. Sen kan jag få ta det lite lugnt på lördagen med en 75 min Yoga. Söndagen får bli vilodag.

Orkar jag med detta såvore det väl fan om jag inte tappade minst ett kilo till nästa vecka!!!

Att jag aldrig lär mig

Chokladsug + depp + trötthet + svullen mage =...

Ja just det.

Några dagar för tidigt, men jetlagen ställde väl till det lite. Tänk att jag blir lika förvånad varje gång?

En bra dag

Idag är en bra dag.
Det bestämde jag mig för redan igår kväll.
Idag är dagen då jag är positiv, hjälpsam och allmänt trevlig att ha att göra med, bestämde jag.

Och tänk så mycket bättre det blev än de senaste dagarna.

Tror jag bestämmer mig för att ha en bra dag imorgon med.

The committee of assholes

Plötsligt kommer de över mig. Ovälkomna, som alltid.

Du är tråkig. Inte värd att vara vän med. Du klarar ingenting, kan aldrig fullfölja något. Ingen orkar umgås med dig nån längre stund. Du kommer sluta ensam, för du klarar inte att släppa in. Ingen vill komma in heller. Det är därför folk inte hör av sig längre. Och bokar av. För du är trist. Värdelös.


The committee of assholes talar om för mig hur det egentligen ligger till.
Jag vill be dem fara åt helvete, men jag hittar inte orden. För det känns som om det de säger är sant.

Jag önskar att jag kunde stå emot. Är det inte det här min medicin ska hjälpa mig med? Känns inte som om den gör sitt jobb.

Röjarsöndag

Vad skönt det är att röja.
Idag är det kläder som ryker. Kläder som är för stora, eller som snart ska vara det. Kläder som jag aldrig använder, men som hänger i garderoben och tar plats. Nu åker de ner i källaren. Bort med dem bara.

Funderar lite på frosseriet igår. Vad hade varit värst? Att baka den där kakan och äta den, eller att gå och köpa choklad eller B&J och äta det? Rent kalorimässigt, alltså?

Väck ska det i alla fall idag.

störd, stördare, stördast...

Äsch.
Blev toksugen och bakade en kaka.
Och åt upp den.
Hej ätstörning.. :S

Imorgon får det bli core och spinning, för att kompensera lite i alla fall..

dagens inköp!

Nu jäklar ska här inte frysas om fötterna!

Published with Blogger-droid v1.6.2

Vad är väl en singelAW på stan?

Singel AW, alltså. 

Fast det viktigaste och roligaste var faktiskt att träffa Maria. Det andra, det var bara uppvärmning.

Jag går ju nästan aldrig ut längre. Vad har man på sig, liksom? Sist jag var ute vägde jag ca 5 kg mer än nu. Det var faktiskt lite lättare, och framförallt roligare, att hitta kläder igår. Dåligt belyst bild finns nedan. Om ni är intresserade kan jag berätta att jag har på mig mina nya, mörka Calvin Kleinjeans, en lila top från Old Navy och en lastgammal tunn kavaj från HM.

Som singelevent betraktat var det väl sådär. Alldeles för hög musik, så det gick knappt att prata. Maria och jag satt hela tiden på samma ställe och det kom faktiskt fram en del tappra själar. Inte så jätteintressanta dock. Inte alls faktiskt. Men, som sagt, övning!

Apropå den höga musiken hände en lite rolig grej. Eller pinsam, om ni hellre vill.. En kille kommer fram till mig när Maria är i baren. "Är du tjej?" frågar han. "Ja, sist jag kollade" svarar jag, varpå han tittar lite konstigt på mig.  Vi pratar lite fram och tillbaka inan han går vidare. Efter ett tag kommer han tillbaka, vi pratar lite mer och jag inser plötsligt att han sagt: "Är du Shake?" (alltså dejtingsidan som ordnat aktiviteten). Så det var jag ju tvungen att tala om och skratta åt. Tur att man kunde skylla på DJ:en. 

Idag blir det en bara vara-dag. Hade vilda planer på att promenera till Liljeholmen, men jag känner mig inte helt okej, trots sovmorgon och brunch. Vet inte om det är magsjukan på jobbet som spökar. Lite vill jag ut idag i alla fall. Behöver solskenet..

på väg ut

En dagens, bara för att... ; )

Published with Blogger-droid v1.6.2

Just nu, just här...

Fredag.
Äntligen.
Hemma. Tappar upp ett bad. Häller upp en GT. Nina Simone på Spotify.
Snart AW med Maria.
Hela helgen framför mig.
Livet är gott.

Snygga killar Yogar...

Grymt snygg kille idag på yogan. Verkligen grymt snygg.

Själv var jag tomatröd i ansiktet och nersvettad efter att ha kört ett salsa-aerobicpass precis innan.

Snyggkillen lade sin matta precis framför mig. Tyvärr kunde jag inte direkt njuta av utsikten, eftersom 90 minuter Ashtangayoga fan inte är att leka med. Särskilt inte efter nämnda konditionspass innan.

Men jag ska nog börja gå på torsdagsyogan lite oftare...

Fattigmansmat och skrotande i största allmänhet

Jag kommer upp vid tio med hjälp av sömntablett kvällen innan. Bra, det där med sömntabletter när man har jetlag. Fast jag får en besk smak i munnen efteråt, lite sådär som när man ätit för mycket pinjenötter.
Skrotar runt, äter frukost, plockar lite. Snyter mig inte lika mycket idag, inser att jag måste gå till jobbet imorgon. Åh, vad jag lätt skulle kunna tillbringa minst en månad såhär. Bara skrota. Men kollegan blir glad over friskbeskedet, så det är bra.

Svänger ihop en linsgryta lite på en höft. Fattigmansmat, men god sådan. Och nyttig, vilket är helt på min linje nu.
Yogan idag kändes bättre, inte riktigt lika stel. Insåg att det är ett afropass direkt efter. En snabb tanke; "jag kanske skullle hänga på?". Fast nej. Inte idag. Nästa tisdag, då ska jag planera för det. Det är ju inte så mycket annat nu.
Jag har så mycket frihet. Det är så skönt, så obeskrivbart skönt.

Så nu tänkte jag lära mig sticka.

Payback

Dags att ställa sig på vågen efter en hyfsat okontrollerad semester.
Okej, jag tränade en gång. Har promenerat en hel del. Men, jag har även ätit vad jag vill, inklusive en hel del skräp, latte och bakverk.
Och det syntes. Plus 3 kilo.

Hej Viktklubb, här är jag igen!!!