Tyvärr verkar det vara sant. Åtminstone om man frågar farmor.
Just nu har jag ångest igen. Jag har precis varit iväg och gjort något jag tycker är jätteroligt, men nu har jag ångest för att jag inte var bra nog, inte inspirerande nog, inte tydlig nog.
Jag har ångest över tävlingarna, att jag inte ska sjunga bra nog. Att folk ska skratta åt mig. Tycka synd om mig.
Ångest över att inte duga, inte räcka till.
Och ja, jag ska ha mens snart...
1 kommentar:
Varför kan man inte bara få vara glad och tillfreds jämt? Mycket dumt.
Skicka en kommentar