våren, den våren...

Vår.
Den är inte bra för mig, våren. Det är som att ha konstant PMS. Mitt humör just nu är höga berg och djupa dalar. Vi snackar Himalaya här. Och nån jättedjup dal, eller typ djuphavsgravar, eller vad det heter. Detta trots mina lyckopiller, vad ger ni mig för det?
Idag har jag växlat mellan att må fantastiskt bra och känna mig värdelös. Flera gånger.
Det är... utmattande. Minst sagt.

Otroligt skönt att få vara ledig några dagar nu. Jag jobbar halvdag imorrn, men sen... Ska bara vara hemma och bli ordentligt frisk.

En rolig sak idag var i alla fall att jag träffade bästaste och några av hennes vänner för en fika. Jag har ju haft lite problem med sånt under och efter depressionen, inte orkat med nya människor. Blivit tyst, känt mig tråkig. Men inte idag. Idag kände jag mig sådär som jag brukade känna mig. Jag pratade, skrattade, hade roligt. Utan att bli alltför självcentrerad och medveten om mig själv. Det var så skönt. Jag finns kvar, nånstans därinne. Det funkar inte jämt, men sakta men säkert...

På väg tillbaka!