Med detta inlägg vill jag tacka alla feminister genom historien.
Tack för att ni kämpat för mig, för min rösträtt, för min rätt till lika lön för lika arbete (även om vi inte är riktigt där ännu), för min rätt att höras och att synas.
För mig är feminism inte att kvinnan är bättre än mannen, att låta bli att raka benen, eller någon modenyck.
För mig handlar det om att jag som individ är lika mycket värd som alla andra individer. Oavsett vilket kön jag tillhör, hur jag ser ut, vilket ursprung jag har, hur min familjesituation ser ut...
Lika värde.
"Feminism is the belief that women should have equal political, social, sexual, intellectual and economic rights to men." (Wikipedia)
Så har det inte sett ut genom historien och så ser det fortfarande inte ut idag, även om vi har kommit en bit på vägen. Jag menar inte att vi alla måste ställa oss på barrikaderna, men man bör vara medveten om vad det handlar om.
Jag läser bloggar där tjejer, kvinnor, flickor, tar avstånd från feminismen och jag tycker att det är sorgligt. Det är som att man är lite cool och fritänkande om man inte är feminist. "Vadå, vi är ju jämställda! Det var ju förut det behövdes! Vadå, män och kvinnor är ju olika, jag tycker det ska vara så."
Ja, vi har olika fysiska förutsättningar. Ja, det är bättre nu än för 100 år sedan. Nej, kvotering är inte den bästa lösningen.
Men fortfarande är lika värde inte självklart. Och så länge det inte är det, så är inte feminismen ute. Alls.
Om inte någon hade vågat ställa sig upp och säga att "det här är inte okej", så hade vi suttit här idag utan rösträtt.
Så därför, från en feminist (med rakade ben) till alla andra därute genom tiderna: Tack!
9 kommentarer:
Jag håller med! Tack tack tack!
Jag har aldrig riktigt fattat vad raka benen eller inte har med att göra om man är feminist eller ej. Det är ju som du säger att det handlar om allas lika värde. Jag håller helt med dig i det du skriver och säger också tack.
Alltså, det här med att raka benen.. Jag håller på att läsa en feministisk bok just nu som heter "Under det rosa täcket" av en Nina någonting. Hon påstår att det är just sådana grejer som ÄR feministiska; att inte "gå med på" de typiskt "kvinnliga" sakerna. Jag är väldigt förvirrad, och har bett min vän som har läst mycket genus, om hjälp.
Det sorgliga är att debatten fastnar i orakade benen och manshat, fast det inte har ett dugg med feminismen att göra. Och så tappar man det som det egentligen handlar om.
Aurora: Jag tror det får stå för henne. Det är hennes tolkning. Min tolkning är att det blir ett annat slags förtryck, att man inte är "riktig" feminist om man inte tar avstånd från sånt. Frågan är väl för vems skull man gör det...
Absolut. Men hon förklarar hur hela samhället är uppbyggt på detta. Att kvinnor ska vara "feminina"; ödmjuka, omhändertagande och (ha rakade ben). Ungefär så. Våra könsroller bygger på så mycket mer än olika löner. Hon (inte jag) anser att det är först när vi lägger om värderingarna från grunden, som vi kan få ett jämställt samhälle.
Hmmm... Jag måste nog läsa hennes bok.
Spontant känner jag att jag är emot att könen måste vara likadana. Jag vill personligen inte ha ett könlöst samhälle, jag vill ha ett samhälle där man har samma värde. Man borde kunna få vara lika värd oavsett om man är omhändertagande eller inte. Varför ska det vara fel att vara det?
Då är det som är kvinnligt fult och fel och det är den debatten jag vänder mig emot..
(vet att det inte är du som tycker, men det är en spännande diskussion! :))
Japp, jag med. Jag håller med alla gånger.
Det hon säger är att det som är KVINNLIGT ju är konstruerat, också.
Spännande.
Och väldigt förvirrande.
jag instämmer i det du skriver! fick upp ögonen för ämnet i höstas (när vi läste om feminism i skolan). dock finns det ju avarter av feminism... sådana som vill vända på förtrycket istället - knasbollar! :-)
Skicka en kommentar