...och så lite bättre

Det är snabba svängar nu.
Jag behövde bara börja tänka på situationsanalysen, så kändes det bättre.
Det och att göra något konkret. I det här fallet gå och handla.
Jag lyckades till och med bli att överköpa mig på sötsaker. Lite 60% choklad blev det, men det hade kunnat bli så mycket mer.
Att skriva om det hjälper också. Erkänna det. För jag vet att de gånger jag försöker förtränga, låtsas som om det inte händer, det är de gångerna allt kommer tillbaka hundrafallt och jag ligger som en liten trasa på golvet sen. Att erkänna, konkretisera och sen jobba sig igenom, det är det enda som funkar.
En viss obehagskänsla hänger kvar, men jag klarar den.

En bit i taget...