Hemma

Nu är jag hemma. Ska sova hemma. Själv. Utan vare sig familj, katt eller VMF.
Det känns lite läskigt, men ändå mest skönt. Jag vet att jag fixar det och jag längtar lite tillbaka till mitt liv. Vill ha tillbaka det. Det kan aldrig bli som förr, jag vet det, men jag behöver rutiner.
Jag var hos kuratorn idag igen. Vi pratade om mycket, men kanske framförallt det där jag vet. Att jag sätter andra framför mig själv. Tar inte den plats jag behöver och ska ha. Och att jag behöver fortsätta jobba med det, för jag ska ta plats. Min plats.