söndag 11 september 2011

Det var fint.
Jag har gråtit, skrattat... Känt.
Min bror har så fina vänner. Många. Drygt 300 personer trängdes i salen. Vi har en fin familj. Lite galen, men fin.
Fyra timmar gick på ungefär en sekund. Efteråt gick vi till stamhaket, åt och pratade. Min 18-åriga lillkusin drack två öl på fastande mage och blev tipsy, vi retade henne skoningslöst. Det hade min bror gillat.

Jag vet inte vad som händer nu. Har svårt att gå och lägga mig, vill inte att dagen ska ta slut. Men kusinerna kommer hit imorgon också och det lättar. gör det lättare att gå vidare efter idag.

Det hade inte kunnat bli bättre idag. Jag är glad för det.
Samtidigt... Så ledsen.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Låter som en fin dag, att kunna samlas och sörja men även tordas skratta..

Kram

Tears and Pearls sa...

<3<3<3<3<3