tisdag 17 maj 2011

Hatkärlek

Jag har en hatkärlek till spinning.
I början av passet avskyr jag det. Det är så fruktansvärt långtråkigt att bara dra och trycka, dra och trycka runt pedalerna. Jobbigt är det också och tårna domnar. Och så börjar jag svettas. Jag avskyr att börja svettas. Precis när man känner hur det börjar klibba och rinna.
Sen kommer jag in i en andra andning. Då tycker jag det är kul. Jag gillar att svettdropparna flyger, jag tar i, trycker ner pedalerna med kraft, håller takten i musiken.
Och så har vi sluttampen. Då tycker jag egentligen ingenting. Vi snackar kamp för överlevnad. Jag brukar intala mig att jag är en maskin och benen är mina pistonger som går runt runt av sig själva. Jag är helt tom och bara fokuserad på att inte-sluta-trampa.
Det är egentligen den skönaste fasen. Den när jag bara gör och inte tänker. Det är då jag rensar och det är det jag behöver.

Vetskapen om att jag bränt en jäkla massa kalorier är rätt skön den med.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Kunde inte skriva det bättre själv. sen att dom kallar den jobbigaste fasen för uppvärmning!!! Hur fan tror dom att man känner sig då, när det är som värst...Men det bränner som sagt var kalorier och det gillas..

Antoinette sa...

haha, ja..
Men det är skitskönt efter! Och ibland under, eftersom jag gillar att ta ut mig.. ;)

Maria sa...

Samma här... om jag går på entimmaspass så måste det vara puls, då är det lättare att hålla intresset uppe för mig.

Antoinette sa...

Ja, jag saknar puls! De har inte det här.

Maria sa...

Ditt kort var bundet till ditt ställe va? Annars hade vi kunnat gå ihop ju! Saknar att ha en träningskompis... :(

Antoinette sa...

Ja, jag har ju inte ens sats längre.. Jag saknar oxå en träningskompis. :(