Hemma.
Ömma fötter, pajad mage, in i döden trött och fylld med massor av kärlek och ödmjukhet. Och glädje. För fan vad kul detta är.
Att sjunga, att träffa människor, knyta kontakter..
Och rösten höll hyfsat, dunderkuren funkade. Vi var nöjda med framträdandet, även om poäng och placering inte blev lika bra som vi hoppats på. Nu behåller vi låtarna och jobbar fram dem till perfektion! Nästa år, då jävlar...
Fan vad trött jag är. Nu blir det fölsedagsmiddag för fadern..
2 kommentarer:
ja, nu är det endast ett år kvar till nästa år. Då hoppas jag att även jag får stå på den där scenen på fredagen :)
Härligt att ha något att brinna för så som du gör för sången!
Skönt att rösten höll hyfsat!
Massa kram, vila dig nu.
Skicka en kommentar