Jag är hemma!
Efter att ha klivit på planet ca kvart i åtta, sedan suttit i planet, på marken, i 3 timmar innan det lyfte, så är jag hemma.
Det är skönt.
För visst, jag har haft det jättemysigt i juldagarna. Lugnt, skönt, kallt ute, varmt inne. Inte ens ätit så himla mycket för mycket.
Men det där med att ha folk omkring sig. Hela tiden. Fan, jag har bott själv i 18 år, jag pallar inte mer än några dagar! Särskilt inte med släkten. Mamma och hennes sambo som konstant missförstår varann med flit, stress över småsaker, en lillebror som måste ha jämnt blodsocker så han inte exploderar... Inte hela tiden, men tillräckligt mycket för att det faktiskt är ganska skönt att vara helt själv igen.
På sommaren är det annorlunda, man kan vara ute och på längre avstånd från varandra. Nu var det 25 grader kallt mest hela tiden och ljust bara tre timmar, knappt det.
Just nu är jag allra mest glad för att jag är ledig imorgon. Och på tisdag. Och onsdag. Men mest imorrn, efter den här mardrömshemresan...
5 kommentarer:
Ja! det är sjukt störigt att alltid ha folk omkring sig, i alla fall när man inte har en "överenskommelse" om att det är ok att vara tyst. Jag gillar att var tyst och märker inte ens när folk inte är det. Eller ja, när folk är obekväma med det. Heja tystnaden!
Jag är likadan, får panik när man måste tränga ihop sig - o jag föredrar oxå att vara tyst. Tycker inte att man måste tjöta jämt.
Skönt att vara ledig, jag är sjukt avis!
DEt är iofs oftast hyfsat ok att vara tyst hos oss, men det är ju lättare på sommaren när man kan gå ut..
Jag har iaf börjat gå ifrån när jag blir less ist för att sitta och lida. Tänker inte bli medberoende till deras gnäll! :)
Men det är skönt att vara hemma...
Välkommen hem! :)
Tack!
Skicka en kommentar