Jag roar mig med att föröka hitta en restaurang att fira den där dagen på. Eller roar mig, det verkar vara lättare sagt än gjort. Särskilt när man är så seg som jag är med att skicka ut inbjudningar. Men ändå, seriöst! Tre veckor innan och restauranger är fullbokade? Kanske inte helt förvånande på mitt förstahandsval i och för sig. Och sen har jag i ärlighetens namn inte ringt nån mer, för jag inser att det är bra att ha ett antal, när man ska boka nåt. Så jag får försöka igen, på fredag, när jag förhoppningsvis vet lite mer.
Fick precis nu veta att en vän ska ha bebis. Så glad för hennes skull, samtidigt som.. EgoAntoinette slår till igen. Jag känner mig omsprungen. Hon var mitt alibi litegrann, lika gammal som jag, visserligen oftast i nåt slags förhållande, men lite sådär peterpanaktig. Inte riktigt uppvuxen. Inga barn.
Och nu är jag ensam kvar.
Jag ska.
3 kommentarer:
Kände mej också EGO i morse p.g.a instagram :(
jaa.. känns ju så dumt liksom, att direkt bara tänka på sig själv. Jag ÄR glad för hennes skull. Men jag vill också (ok, kanske inte barn, men du vet..)
Känns så dumt, men när man är tio år yngre o har det mycket mycket "bättre" än en själv.....
Jag vill också deras bästa,jag vill att de ska få barn bla blabla... men det känns...
Förstår precis!
Skicka en kommentar