Jag blir så trött på mig själv, kan jag bara chilla nån gång?

Jamenvafan.
Jag vet att jag tjatar om det här. Jag vet att jag fått bekräftelse. Vi har messat varje dag, ibland han först, ibland jag först. Det här med "det är hans tur att messa" borde verkligen vara helt ointressant. Han ringde igår, för sjutton! För att jag skulle få lyssna på en grej han köpt, bilden han tagit på den ville inte skickas pga dåligt nät.
Och ändå sitter jag här och tittar trånande och uppfodrande på telefonen. Vill ha sms. Vill ha bekräftelse.

Visst skulle jag kunna skicka nåt, trots att jag skrev sist igår. Men gör jag det för att jag vill, eller gör jag det för att få ett svar? För att bekräftelsedjävulen ska få sitt? Jag vet inte, faktiskt. Både och, kanske?

Längtar efter fredag, men är lite nervös också. Det var så längesen vi sågs nu, har jag byggt upp nåt som inte finns?
Fast jag tror inte det. Oh vad som händer sen.. Det vet vi inte.