Känner mig trött och osocial, men gör saker och umgås med folk ändå. Känner mig tjock, men tvingar mig själv att strunta i det just nu, men göra något åt det snarast.
Det har varit en skön, fast lite kort helg. Jag har ju inte varit långledig sådär som många har, nej, här jobbades det i fredags. Kanske inte så himla effektivt, eftersom jag var lite bakis efter en nationaldag med vin och sol, men jag jobbade. Sen åkte jag ut på Mälaröarna, med delar av kören. Vi grillade, pratade och drack mer vin. Utsikten var ljuvlig, trots patrullen med sjöscouter som tältade nedanför huset. Sängen var trång och varm, så sömnen blev sådär, men med frukost i solen kändes livet ganska lätt ändå.
Jag hade bestämt mig för att vara hemma resten av lördagen. Läste på balkongen, solade, tog ett bad.. Men sen ringde M. Han skulle grilla med några grannar, som han brukar hänga med och undrade om jag ville komma ner till dem. Jag hade just ätit, men sa att jag absolut kunde tänka mig att komma ner och ta några öl. Sen blev jag jättenervös. Det låter kanske lite konstigt, men vi brukar ju mest umgås bara med varann. Han har aldrig bjudit med mig sådär innan. Jag nojade runt som bara den här hemma och valde kläder och hade mig. Sen tog jag mig i kragen och bestämde mig för att bara försöka ha trevligt och det var det. M's granne, hennes pojkvän, M och jag. Vi satt ute ända till klockan ett på deras bakgård, sen gick M och jag hem till honom en liten stund. Jag blev helt galet trött när vi kom in, ett tag tänkte jag nästan anta M's erbjudande om att sova över, men sen kom jag på bättre tankar. För, bara så ni inte får för er nåt, han är dels olyckligt kär, dels har han en ny rebounddejt.
Och jag har en dejt med en italienare på lördag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar