fredag 15 mars 2013
krascha eller inte krascha, det är frågan
Jag trodde jag kanske skulle krascha idag.
Det har varit så fullt upp i två veckor, jag har liksom inte hunnit stanna upp. Jag trodde att en oplanerad fredagkväll skulle knäcka mig. Ni vet när man bara gör och gör och liksom inte har tid att stanna upp och reflektera. Hade jag inte haft tvättstuga hade jag förmodligen fixat en aw, allt för att fly undan ensamheten. Den där, som jag egentligen har längtat efter.
Men jag bestämde mig, kraschar jag så kraschar jag. Det är inte så farligt. Jag överlever.
Och så, med facit i hand. Ingen krasch. Bara skönt.
Tvätta, städa, god mat, en liten vinflaska och tv-serier på datorn.
Ensamhet.
Ibland är det precis vad som behövs.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Känner igen mig så väl i det du skriver. Gud förbjude att man har en tyst stund för sig själv liksom! ;) Skönt att du inte kraschade iaf, det ger mig hopp om att kanske jag också kan ta en lugn dag någon gång.
I vanliga fall har jag ju inga problem med lugna kvällar, men just när det är mycket som snurrar i huvudet och det varit nåt varje kväll under en lång period, då kommer den där varva ner-rädslan.. Men det gick bra! Det var skönt!
Och du. Det är inte farligt att krascha. Det är bara att bryta ihop och gå vidare. ;)
Skicka en kommentar