Stört

Gårdagens händelse stör mig fortfarande och det irriterar mig.
Jag vet inte varför det spelar sån roll. Det gör det ju inte, egentligen. Det är väl bara det att den där världen är en sån ankdamm och jag kan bli så less. Speciellt när det gäller 15 år gamla synder.

Om en timme är det dejtdags. Min mage, som varit rätt så platt och fin efter en vecka utan kolhydrater, är inte så platt och fin idag. Att dricka öl och vin efter en vecka utan kolhydrater gör nämligen att man blir bakissugen på just kolhydrater som aldrig förr, så idag blev det pasta.
Nåja, gillar han mig inte med mage, så får det vara.
Just nu känner jag mest för att sitta själv i soffan, titta på melodifestivalen och svulla semla. Just därför är det nog bra att ta sig iväg på dejt. Jag har ju nära hem om det blir trist...