A not so good day in my life

Det är som att jag har pms hela tiden nu.
Jag är trött, sjukt trött. Inte sjuk i övrigt, bara trött. Jag pendlar mellan att känna mig okej till mods och att deppa ihop totalt över småsaker. Och stora saker. Förstås.
Jag fick precis reda på att min faster gör en ballongsprängning idag. Hon åkte in akut för kärlkramp förra veckan. Msn:ar med min kusin, som känner sig jäkligt hjälplös och långt borta i London. Jag förstår hur det känns, kommer ihåg känslan när mamma fick hjärtinfarkt. Hon i Norrbotten, jag i Stockholm. Fan, hundra mil har aldrig känts så långt.
Mamma är i alla fall ok nu. Så okej hon kan vara, i dagsläget. Det var skönt att ha henne här igår, faktiskt. Det gick bra.

Bra saker framöver:
Coachning ikväll.
Rep på onsdag.
Yoga workshop på fredag och sen drinkkväll med massa roliga människor.

Det finns ljuspunkter. Det finns det. Jag håller fast vid dem.
Och för varje "not so good day" borde det ju komma "a very good day"? Eller hur?