Hälso-Up date

Första löppasset sen loppet i lördag. Fyra kilometer.
Fy fasen vad tungt det var. Nånstans trodde jag väl att det skulle kännas lätt, jämfört med milen, men nej. Kan ha lite att göra med att lårmusklerna fortfarande protesterar rätt högljutt när jag ska ta mig nerför trappor eller rent allmänt böja på benen.

Nu sitter jag i alla fall här och svettas så det droppar på tangentbordet och är rätt nöjd.

Det går bra med maten också. Inget gluten sen midsommar, så snart borde jag kunna märka en skillnad, om det nu blir nån. Nu har jag ju förstås mens och är allmänt uppblåst och svullen, men efter det. Idag åt jag lunch på en hamburgerkedja, jag var ute och upptäckte området runt jobbet. Kunde inte äta nån av deras sallader, för de skulle prompt ha matvete i allting, men det fanns hamburgare i salladsblad istället för i bröd. Mycket bra! Det som inte var bra var priset, men jag hade inte så mycket val.

Nu hoppas jag att detta snart syns på vågen och kroppen också. Jag ska förresten börja gymma igen i sommar. Lyckades snika åt mig två gratis PT-timmar, så jag kommer igång. Hej stark rygg och mage, hejdå ryggskott!

lopprapport

Jag är vansinnigt nöjd.
Otränad, småförkyld och ändå persade jag med nästan 7 minuter. 1,16,33 gick jag in på trots att det var sjukt trångt vid starten. Det var roligt, även om jag gick ut lite för hårt vid start. Det är väldigt svårt att hålla igen när folk står och hejar och tittar. Sen fick jag lite blodsmak och var tvungen att ta det lugnt. Men, jag höll min plan, att gå 2 minuter varje kvart. Enda gången jag fuskade lite var vid sista vätskekontrollen, ca 8 km. Det var som att kroppen kände att det var längre än jag sprungit i år, så jag tog nån extra minuts gång där.
Nya mål, till midnattsloppet, är dels att springa hela vägen, dels att komma under 1,10. Borde gå, om jag kommer mig ut på löpträning tre gånger i veckan och dessutom tappar nåt kilo, som ju planen är. Och så yoga då, så jag inte stelnar till.

Jaja, nog om träning. Jag är pank. Hade inte alls tänkt på att denna lön skulle bli mindre pga slutat jobbet och att semesterersättningen kommer först i juli. Lite skrik och panik, faktiskt, men jag har iaf lite sparat, så jag slipper leva på vatten i Spanien. Här hemma får jag väl roa mig med att träna och äta billiga grönsaker, samt sola på balkongen (om det behagar vara sol). Jag kan äta på jobbet i alla fall denna vecka som kommer. Lite pengar måste läggas undan till nöjen, det är ändå sommar. Idag, till exempel, ska jag gå på nån slags festival på Söder. Som tur var lyckades jag köpa biljett innan 15 och fick halva priset.

Nähä. Lite måste jag städa innan jag drar. Det händer en del denna vecka, på kvällarna, så jag måste se till att det är hyfsat ok nu. Hela helgen är bokad för rep också. Men sen.. Semester!

kontrollfreak utan koll

Förstår ni hur jobbigt det är att inte veta nånting och inte ha koll? I alla fall när man är ett kontrollfreak och "duktig flicka" som jag? Jag är helt slut efter första veckan. Hungrig har jag varit också, hungrigare än vanligt. Kan iofs ha att göra med att jag slutat med de flesta kolhydraterna, eller de med gluten i mest. Roligt är det ändå och det känns bra. Både med jobb och mat.

Så blev det äntligen helg. Nu har jag fått sova ut, slappa runt och det är snart dags att ge sig in till stan för att springa en mil. Bara sådär.
Äh.
Jag ser det som ett träningspass. Jag har inte tränat inför det här och eftersom jag känt mig risig i veckan, så har det inte blivit nåt alls innan. Så, det får gå som det går. Jag kommer väl runt, hoppas jag. Utan skador.

På med springskorna..

Första dagen, Spanien och förkylningar

Nu har jag solsäkrat i alla fall en vecka den här, hitintills, erbarmliga sommaren. Spanienresa bokad och betald. Fast med min tur blir det väl varmt och skönt här då den veckan, så var det ju förra året. Skitsamma, jag får i alla fall äta serranoskinka, ost och melon på terassen, springa på piren på morgonen, trängas med alla skandinaver på strandpromenaden (okej, just det är väl inte så lockande) och äta glass till lunch varje dag om jag vill. Dessutom får jag göra det med T&P, det blir väldigt spännande. Men jag är rätt lätt att ha och göra med och har redan berättat att jag mest vill ha en slappa och vilasemester, inte så mycket party. Jag är medelålders, ffs! Hursom, jag tror det går bra. Det ska bli kul att åka med en kompis. Åkte ju med M för några år sen, men det är inte riktigt samma sak.

Jag har även överlevt första dagen på mitt nya jobb. Tror det gick bra, även om det är sjukt jobbigt att plötsligt vara den som inte kan nånting, när man tidigare varit klippan som har koll på allt.
Fan, jag skulle vilja ha nån att berätta för. Nån som ringde och frågade hur första dagen var. Som bryr sig. Jaja. Parentes.

Annars börjar jag känna mig förkyld, vilket inte är ok nånstans. Nytt jobb och lopp på lördag, ni hör ju själva. Det går inte ihop. Överdoserar c-vitamin, tar ett varmt bad och lägger mig tidigt. Så får det bli.

semesterplaner, insikter och spring..

Nyss hemkommen efter en springtur på 5 kilometer. Bara en vecka kvar till det där loppet nu och om jag inte blir sjuk/får ryggskott eller nåt skit så borde jag klara mig under 1,20. Jag vet, det är sjukt långsamt, men that's the way it is! Nu ska jag anmäla mig till midnattsloppet också, så jag har en morot till att träna för.

Igår fick jag veta att lägenheten i Spanien är ledig nästan hela juli. Med tanke på hur den svenska sommaren skött sig hittills, så drar jag nog ner en vecka. Vore trevligt med sällskap, men i värsta fall kan jag åka själv. En kompis, som jag nästan aldrig träffar längre, hörde av sig och ville åka med. Det blev lite jobbigt, för jag vet inte om jag vill ha med henne. Det är hon som alltid bokar av och backar ur saker och jag orkar inte riktigt med henne. Som tur var skulle hon egentligen åka nån annanstans med en annan kompis. Hon frågade om hen fick följa med, vilket jag sa blankt nej till. Risken finns att hon blev sur nu, men det orkar jag inte riktigt bry mig om.

Jag har funderat lite över nattsällskapet. Nu kommer vi ju inte att ses förrän i juli, pga semestrar och grejer, men jag tror det är dags att prata lite. För jag skulle kunna börja gilla honom och jag tror inte han gillar mig på samma sätt. Och då är det faktiskt ingen idé att träffas mer, hur bra sex det än är. Det är en sak att vi ses sällan, det kan jag leva med och till och med tycka är okej, men att vi inte hörs nåt emellan.. Det är det som gör att jag tror att det inte är så seriöst. Vilket det ju inte varit från min sida heller, men nu är det liksom dags för lite antingen eller. Känner jag.
Lite är det väl för att jag, i ren tristess och bekräftelsebehov, laddade ner Tinderappen igen och såg honom där. Han hade varit aktiv för en timme sen. Så, ja. That's it. Vi får se vad som händer.

Doktorn har jag för övrigt inte hört av på ett bra tag. Han kanske är på semester han med, vad vet jag.

Dags att stretcha den överrörliga kroppen. Jag måste hitta nya yogapass, för jag kommer inte kunna gå på mina favoriter i höst. Det känns lite trist, men jag får väl hitta nya favoriter.

midsommar

Den regnigaste midsommar ever, tror jag. Det har regnat mer eller mindre hela dagen.
Jag har tvättat, tittat på Dexter och ätit mackor med ost. Måste ju passa på nu innan jag lägger ner mjöl fram till augusti.
Åkte ut till pappa vid 17. Vi har ätit. Sill, potatis, kött, cole slaw, jordgubbar, vit kladdkaka (mitt bidrag).. Ätit och pratat. Precis lagom för mig just nu.
Imorrn ska jag kolla serier och äta choklad. Och springa. På söndag börjar nyttiga livet.

Glad midsommar på er!

småtrist vardagsupdate

En dag kvar.

Fasen, jag kommer sakna dem ändå. Sakna det där invanda, att jag är den som vet och kan. Den som har koll. Nu blir jag ny och okunnig, samtidigt som jag ska vara chef. Lite konflikt i de rollerna.
Fast jag tror det kommer gå bra. Jag planerar att bara vara lite cool. Det verkar funka väldigt bra på det nya stället, så jag behöver inte styra upp något, kan luta mig tillbaka och komma in i rollen. Iaktta.
Får träna på det.
Annars är det bra. Funderar över midsommar. Åker eventuellt till Faderskapet, men blev inbjuden till en kompis idag. Kan vara kul. Det var ett tag sen jag var på fest på midsommar. Om jag orkar, känner både att jag har lite av ett introvert skov, samtidigt som jag vill göra saker.
En annan sak är att jag funderar på att helt sluta med mjölmat ett tag och se om magen blir bättre. Typ från och med efter midsommar då. För imorrn är det avslutningsfika och sen är det ju.. Ja, midsommar.

Uppe igen

Som sagt, upp och ner.
Idag känns det lite bättre. Varit på inspirerande föreläsning med nya jobbet och sen en liten springrunda. Otroligt vad mycket enklare det känns att springa vanliga rundan, när man sprungit dubbelt så långt några dagar innan. Det jobbiga nu är bara att klockan är halv elva och jag måste duscha. Inklusive hårtvätt.

Två dagar kvar.

Igen. Som att jag trodde att det skulle vara på nåt annat sätt?

Nu går det så där upp och ner igen. I ena sekunden är jag uppe, för att jag har yogat, fått en surprise hemmakväll, köpt nya böcker. I andra sekunden känner jag mig nere och ensammast i världen. Vill messa någon, få bekräftelse. Inte så himla konstruktivt.

Det känns lite som att jag måste bevisa att jag har ett intressant liv. Inte bara sitta hemma. Vilket jag ju verkligen inte gör. Jag har jobbet, nytt jobb snart dessutom, jag har kören, ny kvartett, filmprojekt, träningen, jag har min familj, jag har vänner. Fast jag tror det är lite det. Jag träffar inte mina vänner så jätteofta, förutom när det är sångrelaterat. Många av dem har familj och barn, det är väl en del i det hela. Jag saknar vänner som jag kan äta middag med då och då, eller bara hänga. Lite som med M, innan han blev ihop.

Försöker komma ihåg hur mycket bra jag har. Tänker inte messa nån, inte ikväll i alla fall. Kanske imorrn, om jag vill. Men inte bara för att jag är låg.

en behövlig dag

Sju och en halv kilometer sprang jag idag. Kanske fixar jag faktiskt den där milen om två veckor. Långsamt, men ändå.
Igår var det den varmaste dagen hittills i år och jag spenderade den i en bil. Eller okej, två timmar av dagen, men det var varmt. Så varmt att svetten rann och jag var tvungen att sätta upp håret för att överhuvudtaget stå ut. Men vad gör man inte för konsten?
Om det nu berodde på värmen, men vi var vansinnigt effektiva och spelade in alla scener under lördagen, vilket betydde att jag fick en ledig dag idag. Behövligt. Bara att få sova tills jag vaknade av mig själv.
Sen kom pappan hit och satte upp hyllor i köket med borrhammaren. Tyvärr var borren lite för bra, så nu har jag även två hål i sovrumsväggen. Antar att väggen däremellan var tunnare än vi trodde.

Nu väntar ännu en vecka, fylld till brädden av jobb, sång, träning och massa annat. Sen är det över. I alla fall jobbet. I alla fall det här jobbet.
Och det känns lite sorgligt.

En perfekt fredag

Vakna tidigt i en annan säng. Visserligen trött, efter alldeles för få timmars sömn på grund av trevligare aktiviteter och ovanan att sova med någon. Fortsätta med de trevliga aktiviteterna tills klockan snoozat tre gånger. Frukost, som jag slipper göra själv.
Jobba i solsken, där värmen gör att man får söka skugga, för första gången i år.
Aw på Söders höjder med goda vänner, med efterföljande dans tills fötterna värker och svetten rinner.
Hemgång, och kvällen är fortfarande relativt tidig.
Väl hemma, nyduschad med smörgåsar och naturgodis till senaste avsnittet av en bra serie.
Det blir inte så mycket bättre än så.

Den här tiden på året då man måste springa med munnen stängd..

Löprunda i solen efter en heldag i skogen. Gissa om jag kommer somna gott inatt. 5 kilometer blev det idag, i hyfsat långsamt tempo. Sakta börjar hoppet om att faktiskt klara en mil, om två och en halv vecka, öka.

På torsdag ska jag på bio med nattsällskapet. Gissa vem som hörde av sig först? Med ett enkelt hej hoppas helgen varit bra? Gissa vem som kontrade med att föreslå att vi skulle ses? Jag ser ett mönster. Men, bio blir trevligt, äta innan likaså. Sen får vi väl se. Jag börjar tänka mer på honom och jag vet inte om det är besattheten, bekräftelsebehovet, att jag ändå börjar vänja mig vid honom (och tanken på att orka lära känna nån ny gör mig lite trött) eller om jag faktiskt börjar gilla honom på riktigt. Samtidigt är det ju så, om gillade han mig, alltså mer än att bara tycka att jag är bra i sängen och rätt trevlig att hänga med, skulle han väl höra av sig lite oftare. Kan man tycka.

För övrigt måste jag skärpa mig med maten. Nu går det åt fel håll lite och jag vet varför. Vin, öl och efterrätter. Dålig koll. Jag såg mig själv på kort häromdagen och tyckte jag var snygg. Jag såg inte tjock ut, bara kurvig och det är jag ju. Jag vill gärna fortsätta känna så när jag ser mig själv på kort.
Så, nu anmälde jag mig till Tjejmilen också, bara för att. Kanske skulle slänga in Midnattsloppet också. Varför inte?

ändrade planer

Tanken var att jag skulle fixa hemma i helgen. Plantera om blommor, sätta upp kakeldekoren i köket, städa balkongen. Istället blev jag sittandes i soffan med mensont och begynnande förkylning. Sträcksåg alla avsnitt av Penny Dreadful jag kunde hitta på HBO, åt godis jag fått på jobbet i torsdags och spelade korkade spel på paddan. En helt ljuvlig dag. Lite senare på kvällen tog jag en lång skogspromenad.
Idag. Snabbstädning och fix. Rep här hemma och äntligen är vi fyra stycken. Lilla pappa, som kommer förbi med grillade rester från deras söndagsmiddag. Hemlagad coleslaw.
Ska försöka sova mer den här veckan. Sova och springa, ett löfte till mig själv.

Skönt

Vad skönt det är ändå, när mensen kommer och man förstår var obalansen kom ifrån. Att det var naturligt och inte självkänslan som håller på att försvinna.
Den var tre dagar tidig denna gång, anledningen till att jag inte fattade genast. Men skönt, som sagt, trots magkramper och trötthet.

Skönt var det också att dra på soulafterwork och dansa så svetten lackade. Vi var inte där så länge, men tillräckligt länge för att svettdropparna skulle börja rinna.

Nu ska det bli skönt att krypa ner mellan lakanen och att inte ställa klockan imorgon. Vansinnigt skönt.

Snurr

Åhhh, jag känner mig så dålig! Hamnade i en diskussion på repet ikväll och hanterade den inte alls särskilt väl. Blev defensiv och sa saker som jag nog kunde låtit bli att säga.
Samtidigt, jag är ju fan bara människa, eller hur? Jag gör så gott jag kan? Och helt mitt fel var det faktiskt inte, för jag hade fått lite felinfo från början. Sen kunde jag absolut hanterat det snyggare. Absolut.
Men jag vet inte. Jag är lite skakig just nu. Självkänslan är inte alls på topp, jag är inte riktigt i balans och då blir det så här. Saken blir ju inte bättre av att jag (såklart) inte hört nåt från nattsällskapet. Inte från doktorn heller, men det spelar inte riktigt lika stor roll. Får fortfarande egoboostkommentarer på jobbet dock, men har lite svårt att ta dem till mig. Känner mig inte helt hundra där heller, funderar mycket på nya och hur jag ska hantera det. Inte sätta för stor press på mig själv. Kanske dags att kolla igenom KBTpapprena.
Det, och hålla mig frisk, så jag kan träna. Träning är så jäkla bra för snurret.

Borde nog ta den här helgen och bara landa. Sova, träna och fixa balkongen. Har lite rep på söndag, men inget annat måste.
Så får det bli.