svar på tal

Eftersom det faktiskt till slut var någon som undrade något, så ska jag så klart svara på frågorna.
Here we go, Katie.

*Hur mår du idag?
- Jo tack bra! Magåkomman gick över rätt snabbt.
*Hur gick det med klassåterträffen? (ska du gå?)
- Åh, jag slapp ta beslutet! Träffen blir när vi har kickoff med kören, så nope, ingen klassåterträff. Känns rätt skönt att slippa bestämma mig.
*Är det semesterresa till Spanien? (har glömt om du skrivit det förut och var någonstans i Spanien?)
- Japp, semester it is. Nu ska bara vädret skärpa till sig, just nu är det 14 grader och regn nere på Costa Blanca...
*När får man höra dig sjunga?
- Hm. Man får hålla utkik på FB, om man känner mig där.. Närmast jag uppträder offentligt är ju till helgen, men det är en bit att ta sig..
*När blir nästa bloggträff?
- Snart, hoppas jag? Vore roligt!
*Vart skulle du resa om du fick välja helt fritt?
- Oj, helt fritt? Japan kanske. Det känns inte som ett land jag skulle besöka bara sådär, jag har ingen koppling dit alls, men det fascinerar mig.

Sådär. Det var ju rätt kul!

Inte en?

Antingen vet ni redan precis allt ni vill veta om mig, eller också är jag helt ointressant...
Inte en enda fråga?
Jaja.
Får väl försöka resa mig efter den smällen.

Ikväll hade jag egentligen tänkt gå ut, men jag fick nåt magkör igårkväll, så jag har varit helt sänkt idag. Ni vet sådär så man egentligen inte mår så dåligt, men det bubblar misstänkt i magen hela tiden så man vet, att går man för långt från en toalett så är det kört.
Istället har jag suttit hemma och slötittat på Let's Dance och druckit Lokas nya med citronpajssmak. Jag är inte helt övertygad, ska jag väl säga.

Förhoppningsvis kommer sig inte magköret av hamburgaren som jag åt igår. Jag vet, funkar riktigt dåligt med proteindiet, men det gick inte att låta bli. Vi promenerade hem från jobbet, M och jag som vi gör ibland. Bägge två vill vi komma lite mer i form till Spanien, men bägge två gillar mat. Ett nytt hamburgerställe har öppnat i området, ett sånt där sjysst där de mal köttet själva. Det var soligt, folk satt och drack öl överallt, vi var hungriga, gick förbi och... ja. Det var gott. Galet mycket folk.

Tänk att det bara är knappt en månad kvar tills vi drar till Spanien. Helt galet. Hur jag nu ska ha råd, det här är en tuff månad, trots att jag fått bättre lön än på länge. Ska göra budget imorrn, måste, annars kommer det att gå åt skogen.
Men nu ska jag sova.

livstecken

Jag är här.
Jag läser. Jag funderar rätt mycket också, men inget kommer ut just nu.

Idag var det genrep. En och en halv vecka kvar. Vi är så klara som vi kan bli, tror jag. Det vi har nu är det vi kan ge och det är bara att hoppas på att det räcker ända fram.

Jag försöker sova och äta bra. Ta hand om mig. Sovandet går sådär. Maten går bra, utom idag då jag föll till föga för några överblivna kärleksmums. På't igen imorrn, bara.

Dejtandet har jag bestämt mig för att pausa just nu. Jag hinner ju knappt träffa M, hur ska jag då orka med att träffa nya? Dessutom får jag ju det fysiska jag behöver av hånglet, nån gång i veckan sådär. Han avslutar alltid sina mess med puss, förresten.

Förresten.. Nån som har nån fråga? Vad som helst, ni får fria händer?

Inget nytt under solen

Fortfarande går allt sin gilla gång.
Jobba, repa, sova.. Inget drama så långt ögat kan nå.
Jag har slagit vad om att jag kan gå ner 4 kilo tills den 3 maj. Kan Biggest Loser så kan väl jag! Det innebär att jag måste börja motionera, inte bara tänka på maten. På med löparskorna, bara.

Fortfarande vet jag inte riktigt vad som händer med jobbet. Idag fick jag nåt slags halvt löfte om att kunna jobba kvar halvtid med det jag gör och halvtid med det jag gjorde förut. Inte vad jag vill, men bättre än att bara jobba med det jag gjorde förut.

Så... Ni får stå för skandalerna här ett tag. Jag återkommer...

random

Jag vill liksom skriva nåt, men jag är så trött. Och det händer inte direkt nåt i mitt liv att skriva om.
Jag repar. Jag jobbar. Jag sover, för lite. Jag ligger typ nån gång i veckan, med hånglet, men mer än så är det inte med honom och lär inte bli heller. Jag får se hur länge jag ids hålla på. Det finns en gräns för hur intressant det kan vara när det bara handlar om det fysiska. Just nu är det ganska skönt att bara få ligga av sig.

Min granne har fest. Det är verkligen inte ofta och det låter som att de har roligt, så det är lugnt. Men jag hoppas ändå lite att det inte är hemmafest hela natten. Hade sett fram emot en natts ordentlig sömn. Men det är väl bara att plocka fram öronpropparna..

Det gick bra igår, förresten. Sådär bra som det ska gå när det är tre veckor kvar tills det ska vara bra på riktigt. Vi hade jäkligt kul och var snygga. Fast jag upptäckte att jag har brottararmar, så nu är det armhävningar varje dag. Imorrn ska jag börja springa igen. Nu är det plusgrader och jag har inget att skylla på. Dessutom råkade jag visst anmäla mig till vårruset med jobbet. Dagen efter att vi kommer hem från Spanien. Så, det är bara att sätta igång.

I will survive. Såklart.

Jamen jag överlever ju.
Herregud, jag har varit med om det värsta. En liten svacka.. De har liksom inte samma pondus längre. Betyder inte lika mycket.
Såjo, det är bättre idag. Kanske för att jag ätit. Kanske för att det helt enkelt bara är bättre. Kanske måste man inte ha förklaringar jämt.
Sen finns det ju alltid saker att irritera sig på. M till exempel. O min gud, vad jag är glad att han inte är min pojkvän. Om han var det skulle jag vara ledsen och sårad just nu, istället för bara irriterad.
Han är nämligen extremt dålig på att svara i telefon. Och att, ibland, svara på mess. Fast just nu är det svarandet. Okej, jag vet att han håller på att renovera; slipa, måla och vem vet allt. Men det stör mig ändå, jag hatar att inte bli prioriterad. Det irriterar mig. Kanske mest för att jag ofta prioriterar honom. Kanske ska sluta med det och se vad som händer. Eller s är jag vuxen och säger nåt. Vi får se.

Imorrn är det första framträdandet inför publik med tävlingslåtarna. Håll tummarna.

en dal

Jag har varit uppe så länge och nu är jag nere.
Har känt mig bra, att jag duger, att det funkar... Men just nu har självkänslan en formsvacka som heter duga.
Har orkat, umgåtts, varit igång dagar och kvällar och nu vill jag bara vara själv hemma. Samtidigt som det kryper i mig.

Men det går över. It will pass. Jag vet ju det, numer, att det blir såhär. Jag kraschlandar emellanåt. Inte för att förminska det, för är förjävligt att vara i det. Men det är mer sällan nu och det är jag tacksam för.

Det kan även ha lite att göra med den här periodiska fastan jag testar. Jag vet inte, men jag vet ju att jag behöver bränsle. Kanske kan jag inte köra två fastedagar efter varann.

Ja, hörni. Roligare än såhär blir det inte just nu. I'll be back...

oro

Jag har en oro, en rastlöshet i kroppen.

Inget speciellt, egentligen. Eller jo, lite, men jag orkar inte skriva om det här. Dessutom vet jag inte om det är något att vara orolig för, eller om det är inbillning.

Nu ska jag bara släppa det, eftersom jag inte ens vet om jag har nåt att noja för.
Så det släpper jag.

Fast lite är kvar. Jag vet inte, men jag tror det är våren.

inbjudan från igår

Fortfarande ont. Fortfarande trött.

Jag fick en inbjudan häromdagen. Några från min grundskoleklass vill samla ihop alla som nånsin gått i vår klass för en återträff. Min första reaktion är NEJ! Jag vill inte!
De här människorna vet för mycket om mig. De vet saker som jag inte gillar att nån vet, som jag inte vill minnas. Jag är inte helt tillfreds med hur allt var då. De vet vem jag var innan jag blev jag. Det finns anledningar till att jag inte har kontakt med nästan någon därifrån. Inte för att jag ogillar dem, för det gör jag inte, inte direkt. Det är bara det att det var då. Nu är nu.

Så jag vet inte. Efter den första reaktionen blev jag på nåt sätt lite nyfiken. Vilka är de nu? Har de "lyckats"? Skulle det kunna vara nåt, att liksom visa att jag blev bra, att jag har det bra, ändå? Visa att jag gillar mig själv nu, är tillfreds.
Samtidigt är det ju bara så lätt att trilla in i gamla roller och det är ju det jag inte vill. Eller att man försöker bevisa något, bara för att.

Jag har inte bestämt mig än. Kanske ska ta och titta på den där filmen, "Klassfesten" först och ta mitt beslut efter det...

Jag fick en annan inbjudan också, fast den var mer här och nu och direkt. Hånglet ville ses, men jag orkade inte ikväll. Blir väl imorrn istället. Kan behöva lite fysisk tillfredsställelse, när nu inte kroppen riktigt vill vara med.

vardag

Ont i hela kroppen. Nog för att min kiropraktor sa att jag skulle känna av justeringarna, men jag trodde han menade i nacken? Eller så håller jag på att bli sjuk, fast just det är inte en option. Vansinnigt trött är jag också. Somnade nästan i soffan förut och det händer nästan aldrig.
Det får bli en lugn helg, helt enkelt.
Annars lyckades jag med konststycket att träffa två olika bekanta som jag inte sett på länge, inom loppet av fem minuter, på väg hem från jobbet.
Sen kom jag hem, lagade mat, blev trött, tog ett bad... Roligare än så blir det inte idag, är jag rädd.

bra start

Jag gick inte till jobbet, men jag gick hem! Visserligen tillsammans med M, som skulle stanna i affärer hela tiden, vilket gjorde att en promenad som tar ca 45 minuter tog 1,5 timme, men ändå!
Sen har jag dessutom varit på 1,5 timmes ashtangayoga. Jo, och så har jag fastat idag. Det är så många som pratar om det där med tvådagars-fasta, så jag ska testa. Alltså fasta två dagar per vecka. I övrigt ska jag äta sunt, men inte hysteriskt. Fett och kolhydratssnålt och mycket grönsaker, kanske lite lyxigare på helgen. Lite Viktväktartänk. Jag är inte toknoga med fastandet heller. Kör på naturdiet, som tydligen har mindre socker i sig än andra pulver, och vatten. Kaffe och te med mjölk slinker ner, imorrn tänker jag ta en tomatsoppa på väg till repet. Däremot skippar jag juicer och sånt.
Löpningen måste vänta tills det är plusgrader, jag vill inte riskera vare sig svullna stämband eller vrickningar på grund av halka.

5-7 veckor ska jag väl fan klara!

tjock

Jag är tjock igen.
Såg just mig själv på kort från igår och jag är tjock. Inte rund, kurvig, yppig utan tjock.

Så vi kör igen. Skam den som ger sig! Hej VV, I'm back! Tvådagarsfasta. Promenad till jobbet, yoga imorrn kväll. Nystart på joggingprogrammet.

Några kilo ska vi väl hinna med på fem veckor.