Jag överlever även denna gång.
Men, vad ska man göra? Vad gör man när tungsinnet väller över en?
Jag försökte hela veckan att hålla det borta, tänka positiva tankar, träna, you name it. Men det hjälper inte. Har det bestämt sig så har det, det kommer vare sig jag tillåter det eller ej. Det enda jag lyckas med är att putta bort det en bit, det försvinner en kort stund, sedan studsar det tillbaka med ny kraft.
Jag vet att jag måste lära mig leva med det. Men just idag tycker jag att det är orättvist. Det tar så mycket kraft och ork, jag vill inte! Jag vill bara må bra. Är det så jäkla mycket begärt?
7 kommentarer:
Nej, det är inte så mycket begärt att få må bra! Det enda vi kan göra är att försöka o försöka igen....KRAM
Nej det är inte mycket begärt men dom där tankarna är envisare än myggor...dom ger ju sig fan aldrig. än en gång kramoch hoppas du får ihjäl dom snart...
Tack...
Jag blir bara så trött. :(
Jag vet, så irriterande att man inte kan styra över hur man mår. Eller, det vet vi ju båda att man faktiskt kan, men det funkar ju inte fullt ut.
Jo jag vet. Och det är nog det som känns så jobbigt, jag fixar inte att omsätta teori i praktik..
Jag kämpar också med tankarna och känslorna emellanåt. Och frågan hur man skall få kontroll och kunna få ha fler av de bättre dagarna än de jobbiga. Eller helst av allt hur man helt fick bort just de som bryter ner,gör ont,förstör och tar så mkt tid,kraft och energi.
Jag har själv liksom inte kommit på svaret.
Ville bara säga att du är inte ensam om att känna så.
Och att jag hoppas att du snart hittar vägar ur och ny kraft!
Kram
Tack Janet!
Skicka en kommentar