Igår var jag hos terapeuten. Varje måndag. Det brukar gå bra, kännas rätt lätt. Men igår träffade vi en öm punkt. Det var jobbigt, men förmodligen bra. Pratade lite sätt att hantera mina grubblerier och negativa tankespiraler också. Att säga till sig själv att "detta är en känsla, inte fakta". Egentligen självklart, men inte för skadade typer som mig då...
Nu lagar jag mat i stora mängder.
4 kommentarer:
Till lunchlådor? ;)
Jag har gått väldigt många timmar i terapi och det var mer progressiv utveckling. Jag tycker det verkar toppen att ni når ömma punkter, det betyder utveckling och att terapeuten fattar! :)
Ömma punkter är bra så även hur man hanterar dom där jobbiga grubblerierna..nu går det framåt :) Heja dej!
"detta är en känsla, inte fakta"... Och på vilket sätt ska detta hjälpa en då?? Jag har verkligen funderat många ggr på att gå och prata med någon jag med... men man är rädd för vad man gräver fram.. *nervös*
Japp, lunchlådor. :)
Ja, det kändes jättebra efteråt. Jag vet ju det, att det är när det blir sådär jobbigt som det händer grejer. Och man måste ju igenom det.
Ia: grejen är att det där du "gräver fram" finns ju inne i dig och påverkar det du gör idag i alla fall. Släpp ut trollen i ljuset så spricker de ofta. Det är lite av det som händer när jag talar om för mig själv att det jag tror och känner inte behöver vara sanningen, när jag tror negativa saker om mig själv.
Skicka en kommentar