Jag skulle verkligen vilja höra av nattsällskapet. Lite för mycket vill jag det. Trots att jag inte vet riktigt vad jag själv känner. Så typiskt, det där med att ligga med nån och liksom lära känna dem.. Det skapar ju ändå nån slags... Känsla. Men jag skulle vilja att han hörde av sig, för en gångs skull. Eftersom han inte gör det är jag sugen på att höra av mig. Men jag ska inte, för när jag blir så här sugen på att höra av någon blir jag sårbar och jag orkar inte vara sårbar. Jag tror inte det är nåt seriöst på gång, i så fall döljer han det bra. Lika bra som jag, antar jag. Om jag nu ens vill det, det vet jag ju inte, äsch vad jag håller på!
Jag tror jag känner mig ensam, bara.
Lite låg och blå efter alla de här intensiva veckorna.
Läkarstudenten har hört av sig i alla fall, jag får vara glad för det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar