ryggjävel!

Alltså ryggen.
Det gick åt rätt håll, kändes bättre och bättre. Även om det fortfarande ömmade, så kunde jag röra mig lättare. Men igår hände något. Nu gör det plötsligt ont på baksidan av vänster höft, fast mitt därinne, liksom. Det gör ont hela tiden. Jävligt ont. Gå runt i lägenheten (för att det inte går att vare sig sitta, ligga eller stå) och grina-ont.
Sen kom M förbi och hämtade en borr. Vi drack kaffe och det kändes helt normalt och ändå lite stelt och konstigt. Efter en stund kom lilla pappsen, som skulle köra mig och lite sopor till tippen. Även han fick kaffe och nu kändes det ännu lite märkligare. Fast de snackade på. De gillar varann och är galet lika. Ibland tror jag M är mer mån om relationen med min pappa än med mig.
Pappan hade även med sig smärtstillande, så jag smorde på lite och sen drog vi till tippen. Efter det var vi sugna på en fika, så vi tog en sörmlandstripp ner till kakparadiset. Nu vill jag aldrig mer äta socker.
Och ryggen värker fortfarande. Skit. När jag för en gångs skull faktiskt vill vara på jobbet.