Jag drar

Egot.
Det där ständiga egot som sticker upp sitt trista nylle lite här och då..

Men nu får hon pausa ett tag, jag orkar inte med henne. Jag flyr, drar till varmare breddgrader. Kommer förhoppningsvis hem påfylld av d-vitamin, solsken och värme.

Igår satt jag och läste igenom gamla blogginlägg. Alltid en märklig känsla, både lite kul och lite hemskt.Vad mycket bättre jag mår nu. Hur dåligt jag än kan må ibland, så är det inte den där ständiga känslan jag hade då, som en gammal filt som låg över livet. Visst finns det pissiga dagar, stunder, veckor... Men inte så.
Jag hade skrivit om M också, på den tiden vi bara hade msn-kontakt. Och jag hittade en sak som en vän sagt om mig, som var så himla fint och sant. Måste citera det igen.

"Du är som en randig tröja. Du är oftast så stark, det är de stora ränderna och sen kommer skörheten som de smala ränderna däremellan. Jag har nog aldrig träffat nån som är så både och, som du."

Min fina storebror by choice.

Nu drar jag till solen. Hejhej!