tills på lördag

Nu kom tröttheten ifatt mig.
Inte så att endorfinerna saknas, de finns fortfarande där, men när man börjar försöka sova ikapp, vilket jag gjorde igår, så är det som att kroppen fattar att den är trött. Och då är det kört. Nåja, får ju sova ok inatt, även om jag ska upp snortidigt och förbereda planeringsdag på jobbet, och på fredag, innan Tjejmilen.
Telefonen går varm nu. Vi messar både om vardagshändelser och om hur mycket vi längtar. Det är härligt, men känns fortfarande lite overkligt, som att det inte händer på riktigt. Fast det gör det. Och trots att mina demoner envisas med att sticka fram små fula trynen emellanåt, särskilt om det råkar gå en stund mellan messen, så lyckas jag hålla dem i schack. Lita på vad som sägs och görs.

Nu borde jag sätta mig och skriva en agenda tills imorgon. Sen vill jag ta ett bad också och äta gröt. Kolla några avsnitt av Californication, så jag kommer ikapp honom och vi kan se sista säsongen tillsammans. Han väntar ju in mig.

På lördag ska han laga lasagne till mig efter att jag har sprungit, innan vi åker och kollar Parkteatern lite senare på kvällen. Och sen få sova ihop igen. Sova.. Jag ska bädda rent i sängen.