Pojkvän

Alltså, jag vet att det inte är lika roligt att läsa smöriga lyckobloggar, som dråpliga nätdejtinghistorier.. Men det här är så bra.
Han är så där som jag önskade. Hör av sig, skriver gulliga saker i sms. Planerar saker för framtiden, sånt vi ska göra tillsammans. Tar på mig hela tiden, visar verkligen att han tycker om mig. Saknar mig när vi varit ifrån varandra ett dygn. Ger liksom inte mycket utrymme för tvivel. Igår bjöd jag honom på middag, då hade han en ros med sig när han kom.

Ikväll sover jag ensam, det är liksom ingen idé att ses efter kören, och det kommer kännas tomt i sängen. Redan.

Det här med att vara ett vi. Så ovant, men så härligt.