Respekt

Jag blir lite ledsen.

När mina förslag tas emot med tveksamhet, när det känns som om jag tas för given. När allt annat känns viktigare än jag.

Då svider det till inne i bröstet och jag blir ledsen.

Det blir för likt hur det var, hur jag inte vill att det ska vara. Så samtidigt, i ledsenheten, så blir jag glad att det inte är så. Och att det inte ska få bli så igen. Inte med nån jag ska dela mitt liv med.

Respekt.
Det är det det handlar om.
Respekt och välvilja.