Jag ska få nytt tak i min hall. Sprickorna ska bort. Kökets tak, samt väggarna i hallen, köket och sovrummet, ska också fixas. Typiskt, så här när jag är på väg härifrån. "Säg inte för mycket" kraxar olyckskorpen M, en av de få gångerna jag hör av honom. Han vill fortfarande inte inse att jag släppt honom helt, på något sätt vill han ha mig kvar där i periferin. Trots att han själv fått precis det han vill ha. Nånstans tycker jag ändå om honom, med egoistiska drag och allt.
När fastighetsskötaren, som egentligen kom för att fixa elen i mitt sovrum och inte bara konstatera ett rent allmänt renoveringsbehov, skulle flytta på sängen för att komma åt kontakten i taket, föll två ben av. Bara sådär. Det hade ju kunnat bli väldigt intressant om de ramlat av vid något annat tillfälle.
2 kommentarer:
Haha jag fick en mycket rolig syn framför mig nu!!
:D
Skicka en kommentar