rygghelvetet

Ryggen igen. Värre än nånsin. Jag försökte hålla god min på jobbet igår och hoppades att det skulle gått över till imorse, trots att J fick hjälpa mig upp ur soffan. När jag vaknade vid fem och knappt kom ur sängen insåg jag att det var rätt kört att försöka ta sig till jobbet.
J fick ge mig telefonen innan han drog till jobbet, så jag kunde roa mig med hjärndöda spel och, kanske viktigast av allt, ringa pappa doktorn. Pappa, som är halvpensionär, var ledig och kom glatt över med diverse morfinspetsade preparat, samt skjutsade mig till naprapaten jag lyckats få en akuttid hos. Sen skjutsade han hem mig igen, med en sväng förbi affär och apotek.
Nu sitter jag och väntar på J, som ska komma och hämta mig (tack gode nån för plusgrader). Sen blir det indisk take-away och A Nightmare Before Christmas.
Hoppas ryggen är någorlunda ok inför repet imorrn. Och att tågen går igen..