den sista skälvande veckan

Sommar. Värme. Jag ligger omväxlande på klipporna, på balkongen, vid en väns pool. Är inte alls nöjd med hur magen putar över bikinitrosorna, i år heller, men det är som det är. Jag har fortfarande några månader på mig innan mitt Forty and Fit-år är över. Försöker sköta mig hyfsat nu ändå. Springer lite. Yogar. Äter inte onödiga saker, utom möjligen lite salmiakmandlar. Salt behövs i värmen, har jag hört.
Passar på att boka in ungefär alla mina vänner nu, sista veckan innan ekorrhjulet drar igång igen. Morgondagen är bokad, torsdag likaså, dubbelt dessutom. Fredag bara halvbokad än, men jag måste städa också. Lördag blir Pridedag, med paradtitt och drinkar på stan. Söndag, kanske lite sol och bad igen om vädret tillåter.
Och så kanske en dejt inklämd nånstans, om hans, och mitt, schema överensstämmer...

livstecken

Jamen ni vet. Det händer inte så mycket just nu.
Jag har kommit hem, kört sista racet med kvartetten, hängt med kompisar, druckit vin.. Inget dejtande eller vilda utekvällar så långt ögat kan nå.
Senaste dygnet har jag varit ute på en ö, solat, badat, grillat och druckit massa vin. Och blivit biten. Som fan, men jag tror inte det är mygg. Vet knappt om det är nån insekt, för nu tycker jag det kommer kliande prickar i parti och minut och här hemma i stan finns det faktiskt inte så mycket mygg.
Jag kanske har fått loppor.

Hursomhelst, förutom kliandet är livet rätt gott just nu.
Jag har precis duschat av mig allt sjövatten och baddat utslagen med salubrin. Sitter och läser bloggar, funderar på att ta en kopp te, men det är lite för varmt.
Semester. Ljuvligt.

Semester

Jag äter glass. Trängs på stranden, springer på morgnarna, softar på terassen, läser, dricker vin, handlar ost och svettas i medelhavssolen. Tiden går både långsamt och fort, men det är skönt. Precis vad jag behöver.
Och jag vet att det är samma väder hemma som här, men det är helt ok. För här vajar palmerna och Medelhavet är klart turkosblått.

Jaha

Och när det pirrade hos mig pirrade det såklart inte hos honom. Hur typiskt? Men nu vet jag i alla fall att det finns där fortfarande. Hade kanske varit för tidigt att scora redan på fjärde..
Skitsamma. Nu är jag i Spanien och ska njuta av sol och salta bad, så är det nya tag när jag kommer hem.

pirr

Mina damer och herrar... Vi har ett pirr!
Dejt nr 4. En helt vanlig kille, egentligen inte speciellt snygg, men här fanns det något!
Vi sågs vid Slussen. Tog båten över till Djurgården och promenerade runt hela jäkla ön. Fortsatte längs Strandvägen, hoppade in och tog ett glas på vägen och sen ännu ett glas närmare Slussen igen. Pratade, pratade, pratade. Om nördigheter, resor, jobb.. Det mesta. Engagerade samtal. Inga pinsamma tystnader.
Jag är nyfiken och jag vill träffa honom igen.
Nu hoppas jag bara att han vill det. För självklart, när jag väl är intresserad så får jag ju ingen bekräftelse, sådär som man kan få när man inte bryr sig. Som jag har fått, av de andra dejterna. När vi skiljdes åt i tunnelbanan sa vi bägge två att vi skulle ha det så bra på respektive semesterställen (han skärgården, jag Spanien). Ingen av oss sa något om att ses igen.
Men jag tänker såhär. Imorrn messar jag och tackar för ikväll. Och hintar om att jag gärna hittar på något när jag är tillbaka. För att det är 2014 och för att jag kan.

No 2 x 2

Dejt igen, fast den här räknas nog inte. Det var ju dejt nummer två med dejt nummer två. Nej, jag har inte hicka, det var faktiskt precis så. Nu är det ju 10-dejtersteorin vi utgår ifrån. Alltså, att man måste dejta 10 sisådär för att träffa pirret. Den här snubben.. Ack så trevlig, ack så opirrig. Jag gillar honom, känner mig bekväm med honom, som med en kompis. Så bekväm att jag nog inte riktigt uppförde mig som man bör på en dejt, sådär uppmärksam och intresserad och på. Och ändå.. Vill han bjuda mig på middag när jag kommer hem från Spanien.
Jag tänkte verkligen ta det där "gillar dig som kompis"-snacket, men det blev inte läge. Så, jag får ta det på mess sen. För jag vill inte låtsas och luras.
Imorgons dejt blev inställd, då jag måste ha ett litet party här hemma, men på söndag är det dags igen. Och på måndag.
Ni ser, jag jobbar hårt. Ett litet pirr, please, det är allt jag begär..

dejt nr..? Tre, säger vi.

Vad blev det här då, dejt nr..3? 2? Jag har ingen koll hörni, så länge har det gått mellan dejterna nu..
I vilket fall.. Nä. Ännu en jättetrevlig, men helt pirrfri dejt. Några glas vin på mysigt ställe bakom stort teaterpalats (kom nu inte och säg att jag inte vidgar mina vyer!), massa prat om allt möjligt. Träning, jobb, psykiska problem.. Mest i generella ordalag då, inte specifikt mina. Eller hans. Okej, kanske lite mina. Fan, två glas vin, sen är man där. Vi pratade väl mest om bästa sättet att behandla dem, piller vs fysisk aktivitet. Jag tyckte att behandlingsmetoderna kunde gå hand i hand, han menade att det inte fanns forskning på att det funkade bättre att kombinera, jag menade att jag kunde prata utifrån egen erfarenhet.. Ja. I vilket fall, han vill träffas igen.
Men när kommer den där pirrdejten? Som jag längtar...