känsligheten

HSP'n löper amok efter helgens megasocialisering. Jag är hudlös, på alla sätt. Kläderna skaver, sömmar gör ont. Jag har koll på alla, tar åt mig av allt. Bråkar på folk, fast mest på mig själv för att jag bråkar. Egentligen är det nog mest på insidan det märks. Känner mig trött på folk och sällskapssjuk i samma andetag. Och tröttheten. Den är överväldigande.
Jag längtar efter lördagens sovmorgon.