Jag bestämde mig redan i veckan.
Söndag blir en ledig dag. En oplanerad dag, en göra-vad-jag-vill-dag.
För det behövs nu. När världen snurrar så fort så behöver jag pausa. Intrycken blir för många, min själ hinner inte med. Jag vet inget bättre sätt att förklara det på.
Därför, efter en fullproppad arbetsvecka, ett sent gig och en heldag med information, utbildning, rep och konsert, gav jag mig själv en paus.
Så dagen startade med en morgon utan väckarklocka, fortsatte med frukost på fik med M. Äta, prata, bara vara med en människa jag tycker om och som jag kan slappna av med. Vara rolig och intressant, tråkig och ointresserad om vartannat. För dagen fortsatte, med miniroadtrip utan mål, fika i en annan stad, middag i en annan. Avslutas sent, med te i mitt orimligt stökiga hem.
Och jag inser att jag inte, som jag nog har trott, alltid måste ha ensamtid för att tanka på. Ibland räcker det med att vara med någon som man kan bara vara med.
Ibland får man nya pusselbitar till det där pusslet som är jag.
5 kommentarer:
Som jag har försökt skicka kommentarer till dig från min mobil, men ingen har funkat att ladda upp!! (Morr)
Ja, det är grymt ovant men skönt att kunna vara sig själv med någon, att vara tråkig, vardaglig, rolig och allt däremellan! Skönt att du fick en sådan dag. Stor kram gumman!!
Behöver också tid att göra ingenting. Mer än jag tror!
Såna dagar borde man ha ofta, ofta. Bara vara-dagar, som honung för själen.
Kram.
Jag tänker också alltid att det är så bra att vara själv o tanka energi, men så mår jag ju bra av att hitta på saker också. Som att träffa andra, man behöver ju inte göra annat än att träffas, men jag orkar liksom inte. Blir en dålig cirkel!
Man borde boka in sina bara-varadagar lite oftare.
Det gäller att hitta de där människorna som ger en energi när man umgås och inte tar den..
Skicka en kommentar