Faktiskt, lite bättre idag. Eller mycket, rent av.
En anledning till det är att jag hade mitt medarbetarsamtal idag. Jag var hyfsat oförberedd, fast vet ju vad jag tycker funkar och inte. Dessutom är jag väldigt medveten om vad jag är bra på och vad jag behöver jobba med. I alla fall, hon tycker jag är bra och vill ge mig mer ansvar, för att så småningom kunna trappa ner. Hon närmar sig pension och vill inte jobba 100% ända in i kaklet. Sen är det tydligen på g nåt slags trainee program inom företaget, för att så småningom bli chef, där hon också såg mig som en självklar deltagare. Bra ledarskap och allt sånt där. Det gör mig skitglad att nån ser de kvaliteterna hos mig (eftersom jag själv tycker att jag har dem) och det är ju åt det här hållet jag vill. Särskilt om jag kan få möjligheten att växa in i det under en längre tid.
En annan grej. Jag vet att det finns en annan kollega som är ute efter samma typ av utveckling. Det är bara det att hon inte är där. Hon tror att hon är det, men nej. Herregud, mänskan har bara några få års yrkeserfarenhet och hon vet definitivt inte hur man tar folk. Hon är dessutom en sån där typ som kan vara väldigt vänlig in your face, för att sen göra ner en totalt bakom ryggen. Obehagligt. Nu är hon hemma med barn, men jag vet att hon hoppas på en mer övergripande roll när hon kommer tillbaka. Det sa dock min chef idag, att det kan hon glömma! Okej, inte riktigt med de orden kanske.. Men ändå. Det kändes skönt att veta att såna uppgifter, när de kommer, blir mina.
Så hoppas vi att chefen håller ord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar