snart är det fredag

Tre sovningar kvar. Tre.
Det är märkligt hur tiden fungerar, alldeles nyss var det ju jättelänge kvar.

Jobbet är massor som vanligt, hur jag ska hinna jobba undan innan jag åker vet jag inte riktigt. Det viktigaste blir gjort, det andra får faktiskt vänta. Herregud. Det är bara papper, inte the end of the world.

Annars.
En lite märklig spänning. Sovsällskap i lördags, vi har ju sovit ihop så många gånger nu. Och så plötsligt, en spänning. Men jag vill inte, inte med honom. Jag tycker för mycket om honom. Kan tyckas vara en paradox, men jag vill bevara det vi har, inte rubba balansen.

Nu är det bara att köra jobbet ända in i kaklet, sen... Sen glömmer jag jobb, svenska hösten och vardagsliv. I 10 dagar.

Och jag har nästan packat klart.